Sockornas krig och mina vedermödor

I boken Värma Liten finns en beskrivning på babysockor utan häl. De stickas som spiraler och ser väldigt trevliga ut. Jag som är usel på att läsa mönster och som inte stickat med strumpstickor på säkert tio år nappar  på beskrivningar som säger sig vara lätta. Här hade en kvinna skrivit i boken ”de är väldigt lätta att sticka………”. Jepp tänkte jag, lätt, då fixar det sig.

Det gjorde det inte.

Jag hade köpt Tildagarn som det stod angivet i bloggen mest virkats instruktioner. När jag kom hem hade jag inte rätt stickstorlek hemma. Jag tog en storlek större och började på mössan.  Tilda var ett väldigt ”halkigt” garn att sticka i med stålstickor. Men mössan blev ok.  Det var när jag började med de lätta spiralsockarna som svårigheterna hopade sig rejält. Jag stickade en socka och fick den nästan att se ut som den i boken. I alla fall på en del ställen. Nåja med friskt mod började jag på nästa. Den blev helt olik den första och jag fattade ingenting. Men skam den som ger sig. Jag började sticka på en tredje socka.
När sockan var klar och jag fäst trådarna och hämtade den andra sockan så visade det sig att den i o f sig var hyfsat lik nummer två men en centimeter kortare. Tilläggas bör att den var totalt olik socka nummer 1. Det gick alltså inte att para ihop ett par sockor av de tre jag under jämmer och stön tillverkat.

I måndags lunch efter jobbet tog jag bussen ut till min eminenta garnaffär Avig och Rät. När personalen hade hämtat sig från min sockchock så köpte jag ett nytt nystan Tildagarn den här gången ett rött. Istället för stålstickor så köpte jag ett par bambustickor som inte är lika tunga och som inte gliiiiiiiiider ur maskorna.  Nu jädrars var det bråttom att hinna få till ett par riktiga sockor för att klara tidsgränsen.

Jag fick hjälp av J att komma igång med det hela. Det visade sig vara ganska enkelt bara man tänkte rätt. I det fallet hade det helt låst sig för mig. Kände mig lite som Nalle Puh när han säger ”jag är inte dum jag har bara otur när jag tänker”.

När jag äntligen kom igång så var det ju ingen match. Så idag fem i sex lämnade jag in mitt lilla bidrag till kungliga postverket så nu är det deras tur att se till så att de röda sockorna och den ljusgula mössan kommer fram i tid.

Pass upp för här kommer en bild på de första tre märkliga mojängerna. Får väl som konstnärerna göra kalla det för en installation. Då kommer man undan med det mesta. De ligger i den ordning jag stickade dem från vänster till höger.

Om någon undrar hur i jisses jag har burit mig åt för att åstadkomma detta märkliga så sluta undra för själv har jag inte en susning om hur det kunde bli så här. Det ser helt galet ut *S*.

När jag nu äntligen lyckats sno ihop ett par finfina sockar så var jag givetvis tvungen att kapa lite av tådelen på ena sockan då jag tog bilden. Ja någon mästerfotograf blir jag nog inte heller precis lika lite som jag blir någon mästerstickare av rang. Här kommer dock bilden. Se på den med andakt för om ni visste så jag slitit för att få till de här.

Det är tur att man har förmågan att skratta åt sig själv och sina knasigheter. Ur det här har i alla fall utkristalliserats en idé som jag tänker testa. Så har jag bara att repa upp de tre udda sockorna och börja testa på min idé istället. Tjosan hejsan man ska aldrig ge upp. Och de små som får dessa (röda) sockor och den lilla mössan bryr sig definitivt inte om ifall varje maska ligger rätt och riktigt. Huvudsaken är ju att det värmer en liten.

Annonser

6 kommentarer (+lägga till din?)

  1. mest Virkat
    Nov 20, 2012 @ 20:05:52

    Vilket slit 😀 Och vilket tålamod 😀 Resultatet ser förträffligt ut och kommer säkerligen uppskattas mycket. Stor kram till dig!!!!

    Svara

  2. ensammamorsan
    Nov 21, 2012 @ 10:28:04

    Hahaha, det är tur att du har så gott hjärta lille mor, annars hade man ju trott att du var knäppsig ❤

    Svara

  3. MariaB
    Nov 21, 2012 @ 17:42:28

    Idag skrattade jag högt! 😀
    Installationen med de tre sockorna var underbar och ja, du kom undan. Konstnärlig som du är. Du skulle ha sålt dem som golfklubbsskydd för dyyyyra pengar.
    Hur var det nu igen? ”Det är skillnad på skit och pannkaka”

    Svara

  4. Jennie
    Nov 22, 2012 @ 01:05:52

    Ojoj vilket slit. Gjorde också andra sockor än jag brukar och hade vissa problem men de blev helt ok till slut.
    Min favoritaffär har du varit i 🙂
    Synd att jag inte visste att du var från ‘min’ stad då hade vi kunnat skickat grejerna ihop..
    Jennie

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

%d bloggare gillar detta: