Förtidsröstat i lugn och ro

Det här kan nog bli ett lite rörigt inlägg men jag tar en chans i alla fall.  Jag läste ett inlägg hos en bloggvän där hon drömt om att hon lagt i fel lappar i kuverten så hennes röster skulle inte räknas. Då erinrade jag mig en röstningsepisod som inträffade för sådär 25 år sedan. Men för att förstå varför jag reagerade så måste jag först berätta en annan liten historia. Den kommer här.

När jag var i 8-10 årsåldern så blev min mamma huggen av en polishund. Nä….hon var inte på något sätt kriminell. Däremot var hon väninna med en kvinna som var gift med en polis. De bodde i en villa i utkanten av en liten skog i närheten av oss. Polismannen jobbade med att träna polishundar. Han hade en ”bana” i skogen som han använde. En dag skulle min mamma besöka sin väninna och traskade glatt trottoaren fram. Hon kom fram till grinden och öppnade den. Men se det skulle hon inte gjort för hunden som polisen tränat i skogen var tillsammans med sin husse på väg hem. Okopplad. När han såg att mamma gick in på deras gård blev han vansinnig och drog som en avlöning iväg från den vilt gastande polisen. Han högg mamma i armen. Hans tänder rev sönder en tjock päls, en tröja och blusen under samt gav henne rejäla hugg och ryckmärken i överarmen. Han fick även omkull henne på marken.  Att den hunden inte blev polishund säger väl sig själv.

Så alltså. Vad jag fick lära mig som barn var att stora svarta hundar, typ schäfer och andra i den storleken är livsfarliga. Man ska gå undan och helst inte vara på samma trottoarsida ens. Den rädslan sitter kvar än och den ligger till grund för min röstningsvurpa för länge sedan.

Nu kommer själva historien om min hysteriska röstningsvurpa á la anno dazumal.

Familjen hade varit i skogen och plockat svamp och på hemvägen sa jag till mannen att då kan vi stanna till och rösta så slipper vi åka hem och sedan tillbaka till röstningslokalen. Ja men röstsedlarna då? Jo dom har jag med mig. Jamen inte f*n kan du väl gå in och rösta i skogskläderna och ett par tre nummer för stora herrgummistövlar. Johorå det kan jag visst. Röstningen blir inte sämre för det tyckte jag.  Mannen gav med sig men under viss protest för enligt honom ska man vara finklädd och välkammad, rak i ryggen och med stolthet traska in och göra sin plikt.

Jag har alltid vetat vad jag ska rösta på så det är inga problem. Men utanför brukar det stå diverse löst folk och dela ut lappar från sina partier. Av artighet brukar jag ta emot ifrån de flesta och sedan kasta dem som jag inte vill ha. Inget konstigt med det. Men det innebär att jag när jag går in har en försvarlig bunt partilappar i näven.

Så ock denna gång. Med hela fånget lappar i näven stegade jag in i mina enorma gummistövlar och fick mina kuvert. Ställde mig bakom en skärm och skulle i lugn och ro lägga rätta lapparna i kuverten. Då bröt hela helvetet löst (för min del) för in stormade en enorm stor svart hund och for runt som en jädra vilde i vallokalen. Jag höll på att sk*ta på mig, minst sagt. Här gällde det att komma ut fortare än kvickt. Jag pulade ner lapparna i kuvertet medan hundskrället gav sig fasen på att han hade all rätt att springa och lukta och putta på alla människor i lokalen. Jag var så rädd så jag höll på att dö.  Jag lämnade mitt bidrag och for iväg ut ur vallokalen som en oljad blixt. Hjärtat i halsgropen och skakig i hela kroppen.  Utanför staketet stannade jag och inväntade mannen och dottern som fortfarande var kvar i lokalen.

Mannen förstod att jag var skräckslagen och gjorde sitt bästa för att lugna ner mig. Det gick hyfsat. Ända tills vi satte oss i bilen. Då upptäckte jag att jag hade en hel drös partilappar i ena handen. När jag tittade igenom dem så insåg jag att det parti jag skulle rösta på hade jag definitivt inte röstat på för dessa lappar hade jag ju kvar i handen.  Så jag undrar än idag vad i himlens namn jag röstade på.  Nu tror jag inte min röstningsvurpa ändrade något i storpolitiken men jag har haft lite dåligt samvete för att jag bar mig åt som en idiot och inte kunde hålla styr på grejerna.

Så därför förhandsröstar jag. På biblioteket. I lugn och ro. Där får endast ledarhundar komma in och dom är ju inte kända för att vara särskilt våldsamma.

Vi har rätten att rösta. Andra slåss och krigar för att få den rätten. Vi har den ”gratis” och det är något vi ska vara tacksamma för. Så glöm inte att rösta i år.

 

Hoppas ni har en fin och solig fredagseftermiddag…………med eller utan vurpor.

Annonser

10 kommentarer (+lägga till din?)

  1. Melody & M.E
    Sep 05, 2014 @ 20:13:37

    Jösses vilka historier du bjuder på idag! En hund i vallokalen har jag aldrig varit med om trots att jag några gånger jobbat med att pricka av i röstlängden.
    Röstat har jag gjort för länge sedan! Var bland de första i Ystad!
    Kram M.E

    Svara

    • bibbishantverk
      Sep 05, 2014 @ 22:11:46

      Nä det vete gudarna var han kom ifrån. Förmodligen var det någon av funktionärerna på den gamla försvarsgården som ägde honom. Hur han kommit lös och hur han fick fara fram som ett jehu det kan man fråga sig. Tur i alla fall att det inte hör till vanligheterna.

      Svara

  2. Ninna
    Sep 05, 2014 @ 20:40:57

    Visst är det skönt att ha röstat i lugn och ro! Jag passade på i tisdags när jag ändå var i närheten av lokalen.
    Ha en skön helg!

    Svara

  3. Melody&M.E
    Sep 06, 2014 @ 11:28:13

    Tittar in här igen och tackar för omtanken gällande min fot!
    Sanningen är väl den att det kunde vara bättre, men jag försöker ta det lagom lugnt och går inte dagsvandringar, utan det blir bara dryga milen i sträck och tar
    sedan ordentlig paus! Det blir bättre för varje dag!
    Melody och Shakira har massa energi så de hoppas på att det blir längre vandringar nästa vecka!
    Kram M.E

    Svara

  4. Mycket annat och lite betong
    Sep 06, 2014 @ 21:45:39

    Jag har funderat på att rösta i förtid, men undrade just var. Nu finns ju inte posten längre. Ser att du gick till biblioteket. Får väl kolla vad som finns här.
    Tänk så det kan bli när det kommer en hund in. Samma sak skulle säkert hända mig om det kom en myra…

    Kram Agneta

    Svara

  5. Louise
    Sep 07, 2014 @ 00:39:08

    Inte heller jag tänker vänta till valdagen, men än så länge är inte plikten gjord. Hoppas få det gjort en lunch nu i veckan.
    Kramis

    Svara

  6. Soili
    Sep 08, 2014 @ 12:35:14

    Vilket äventyr du fick…..huuua. Inte undra på att du är rädd för stora hundar…vem skulle inte vara det efter en sån där upplevelse.
    Jag ska rösta på söndag….det hör liksom till tycker jag….men det är mycke mindre folk i vallokalen nuförtiden.

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

%d bloggare gillar detta: