Hoppsan…….så det kan bli

I somras fick jag en potatis av min granne A-M. Det var inte vilken potatis som helst utan den var formad som ett perfekt hjärta. Den var så fin så jag lade den i en liten porslinsskål med blommor. Jag hade den stod framme på bänken men en dag ställde jag av någon anledning in den i skafferiet.

Tiden gick och det blev höst och vinter och nytt år. En dag när jag letade efter ett paket i skafferiet fick jag syn på något märkligt. Vad i jisse namn var det som såg så konstigt ut nästan längst bak i skafferiet. Som spagetti fast lila.  Jag plockade ut en massa saker och till sist hittade jag den lilla skålen med potatisen i. Den hade med tiden blivit mer och mer inputtad på hyllan och till slut helt glömts bort.  Så här såg den ut nu

DSC03170.JPG

Så nu är det bara att plantera. Undrar om de potatisar som den här ger är hjärtformade precis som ”sin mamma”.  Jag har f ö inte en susning om ifall jag kan sätta den redan nu eller om det är för sent eller om jag ska vänta. Jag är ju ingen odlare precis.

När jag promenerade hem ifrån lilla tanten en dag så hittade jag den här bilen på en sidogata. Den ser ut att hålla ihop med tuggummi, plastic padding och ståltråd. På ett sätt så såg den ut som skrot och på ett annat sätt såg den stolt ut. Stolt över att trots allt ha mäktat med att hänga med så länge.  Ägaren måste ha haft väldans roligt när han bit för bit lyckats få till det här kaxiga utseendet

DSC03205.JPG

Högtalare, starktonshorn och reservdäck på taket går säkert åt. Inne i bilen hängde säkert femtio wunderbaum i backspegeln. Jag kikade in och allt såg ut att var original inuti. Men slitet då.  Tittar man på bakfönstret så fanns det en del intressant läsning. Den skylt jag fastnade för och fann trolig var denna: Jag gasar tills det rasar. Just den profetian är nog inte svår att uppfylla. Men nog sjutton stod jag och småskrattade för mig själv när jag läste skyltarna. Man är lättroad.

DSC03206.JPG

Jag tänkte lägga till en vardagslycka så här på sluttampen men kom på att de två översta bilderna faktiskt symboliserar vardagslycka för jag blev så glad av bägge två och det är väl lycka när man hittar det lilla extra som glädjer en extra.  Men jag ska lägga till en vardagslycka till i alla fall. Jag fick blommor av min dotter häromsistens. Det blev så fint på bordet och de höll sig i fjorton dagar. När de började se lite trötta ut så klippte jag  ner och formade om och kände mig nästan som en tant med gröna fingrar. Vilket jag verkligen inte är. Men glad blev jag för buketten.

DSC03186.JPG

Jag hoppas ni har en kanondag just idag…….med eller utan kaxiga rostiga bilar

 

 

2 kommentarer (+lägga till din?)

  1. bibbipson
    Mar 21, 2018 @ 16:44:56

    Så fina roliga bilder! Jag blir alltid så glad när jag läser dina inlägg! Undras just om en sån bil går igenom besiktningen? 😀

    Svara

  2. bibbishantverk
    Mar 26, 2018 @ 12:19:41

    Ja du det borde den ju verkligen inte göra men efter att jag fotat den har jag sett den ute i trafiken vid två tillfällen. Helt otroligt. Jag trodde faktiskt inte att den gick att köra *S*

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

NZ en gång till

Kan aldrig bli för många

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

%d bloggare gillar detta: