Marknad…..värme…..och en kanon

Förra lördagen stod jag och min kompis på gammeldags marknad i Malmköping. Det är en trevlig liten marknad tycker jag och vi har varit med på den i många år.  I år var det så varmt så man höll på att få dåndimpen. Jag fyllde på vattenflaskor hela tiden och drack som en kamel. Vid ett par tillfällen var jag in i kyrkan och lånade toan och sköljde hela huvudet med iskallt vatten. Inte i toan då utan i handfatet. Bäst att klargöra saker och ting eftersom jag kan uttrycka mig lite luddigt ibland. Det var omåttligt varmt.

Det blev inte av att gå runt och fotografera för den energin fanns inte riktigt. Vid ett tillfälle när jag var upp till torget så hade jag kameran med mig och resultaten får ni se här. Suddiga, soliga och knorkiga men ni kan nog ana vad de visar.

DSC02268.JPG

Mitt i solgasset körde det här bandet härlig musik. Jag var inte avis på den som lirade tuba i värmen. Det var 26 grader i skuggan och dom stod mitt i solen.

DSC02270.JPG

Yvonne Persson med adressen http://www.yphantverk.se från Enköping hade en massa härliga djur i trä och ull. På bordet bredvid hade hon mindre djur som man t ex kunde dra efter sig i ett snöre. Jättefina saker.

DSC02269.JPG

Gunnel Talborn från Växjö stod och vek och grejade och tillverkade fantastiska midsommarstänger i halm. Vilket arbete.

Nu hade jag tagit mig över torget till mina utländska vänner som säljer så god mat. Jag köpte falafel, piroger med fetaost och spenat, falafelrulle och något mer. Sedan gick jag tillbaka till vårt tält. Precis bakom vårt tält var det en rabatt utan blommor eller buskar utan bara jorden. Bakom den var det gräsmatta och en mindre fontän med flagad botten och stenar omkring. Jag sa till min kompis att nu sk*ter jag i det här jag badar fötter och ben i fontänen för annars får jag spader. Jag hade sådana där ministrumpor i träskorna och jag klev i med strumporna på. Strosade i fontänen. Upptill sprutade det vatten som såg rent och fint ut. Där stoppade jag huvudet. Pju…..så skönt. Jätteskönt.

Nu kom det tanter med hundar och stannade en bit bort men jag tjoade att dom kunde komma med sina fyrbentingar för vi fick plats allihop i fontänen. Tanterna blev jätteglada och släppte i sina jyckar. Jag öste vatten över deras ryggar och dom stod alldeles stilla och tyckte nog att det var väldigt skönt.  Sen var det bara upp ur poolen och försöka sälja igen. I värmen.  Jag funderar ibland på om folk är heroiska eller galna som går på marknad när det är trettio grader varmt. Å andra sidan påverkas inte alla av värmen. Min man, min mamma och min pappa älskade värmen och de njöt när det var vrålhett ute. Då när en annan låg inne i sitt badkar som var fyllt med iskallt vatten.  Så nog är vi människor olika allt.

Det kom en dam och köpte en trekantssjal av mig. En bra stund efter att hon gått så gick jag framför bordet för att se till så att allt var ok på framsidan. Då såg jag att det låg en lång rulle med en rund vaxduk på nedanför mitt bord. Jag tog upp den och frågade folk som stod omkring om det var deras. Det var det inte. Då kom en dam ifrån ståndet bredvid och sa att hon visste vem som glömt den. Det var kvinnan som köpt sjalen av mig för hon hade handlat av min granne innan och då hade hon rullen med vaxduk i handen.  Då visste jag ju precis vem det var.

Jag sa till kompisen att jag tar ett snabbt varv runt och tittar efter damen. Jag såg inte till henne och gick då på baksidan av rådhuset. I skuggan. Då fick jag väl upp någon högre fart än sniglandet man orkade med på solsidan. Det står kanoner på var sida om ingången. Har stått där i evinnerliga tider. Nu var min hjärna så inkokt så jag såg inte ens kanonskrället. Den är skitstor. Så med hyfsad fart drar jag med pannan före rätt in i kanonröret. Joråsåatt. Snacka om vimmelkantig. Boink. Jag såg både solar och månar.

Eftersom det satt en flock barnfamiljer bredvid och stirrade storögt på mig när jag försökte stånga undan kanonen så kunde jag ju inte använda mig av mitt vanliga mustiga vokabulär som jag brukar när det går åt pipsvängen. Istället fick jag ur mig ett jönsigt -hoppsan, oj så det kan gå.  Sen vinglade jag tillbaka till vårt tält och bestämde mig för att stanna där resten av tiden.

Jag drag sex flaskor vatten men kände ändå att jag var på gränsen till uttorkad. Yrslig och kraftlös. Trots detta var det en riktigt bra dag. Första marknadsdagen för året.

Kan tillägga att damen kom tillbaka och letade efter var hon glömt sin vaxduk så slutet gott och allting gott.

Vardagslycka är när man kommer hem och ser de fina blommorna som jag fått av vännerna A och B. De står och hälsar mig välkommen hem varje dag.

DSC02257.JPG

Jag hoppas ni alla har en kanonfredag……med eller utan vildsinta kanonkrockar och vaxdukar på rymmen.

När många både kan och vill

Här i stan så har vi en liten butik som heter Kan & Vill. Den drivs av kommunen och de som producerar det som säljs där har alla någon form av funktionshinder. Detta hindrar då inte den stora arbetsglädje och fantasi som finns hos var och en och som liksom flödar över en när man öppnar dörren och stiger in.

DSC02166.JPG

Bakom butiken så ligger självaste tomteverkstaden om man så säger. Där händer det saker hela tiden. Där framställer duktiga medarbetare almanackor och funktionsbilder som används i olika gruppboenden och på andra ställen. Här får ni se ett litet exempel på vad de gör

DSC02164.JPG

Almanackorna är helt suveräna och jag gillar att det finns utrymme för ”hur mår jag idag”. Det finns dock vanliga almanackor utan de tre indelningarna.

DSC02168.JPG

Förut fanns det fullt med tjejer som satt och stickade, virkade och pysslade också men de har fått flytta till något annat ställe. Varför vet jag inte men så är det. En vävstol finns det i alla fall kvar.

Jag hade plockat i ordning massor av tyger som jag lämnade till min tidigare arbetskollega som är arbetsledare på Kan & Vill. Det var tjocka gardintyger och jeanstyg. Det behövdes mer tyg till att sy väskor av och jag hade ju massor av tyger bara liggande så det passade fint. Plockade även ihop lite pärlor, några stora snäckskal och några ulliga garnnystan.

Är ni i stan så ta och kila in och shoppa lite på Kan & Vill. Man hoppas ju att den lilla butiken får finnas kvar i evighet. Det måste ju för jisses finnas pengar till att synliggöra de allra tystaste också. De som finns där fast de inte hela tiden ropar högt om hur duktiga de är. De som är en tillgång och som man har så mycket att lära sig av. De som ibland ser på livet på ett annorlunda sätt än man gör själv. De som p g a handikapp kämpar hårt varje dag med sitt arbete. Våra medmänniskor. Jag hoppas butiken får finnas kvar. Länge.

Dagens vardagslycka är den rara buketten med blåbärsris som min goa granne A-M gav mig för ett bra tag sedan. Nu har den blommor och jag nästan väntar på att jag ska få skörda blåbär.

DSC02162.JPG

Jag hoppas ni alla har en finfin söndag……med eller utan blåbärsris.

 

 

 

 

Att gnälla i onödan och lite annat

Ibland kommer jag på mig själv med att vara onödigt gnällig, lat och trist. För några veckor sedan gick jag och våndades och pep dystert för mig själv för att jag skulle bli tvungen att gå ut och kratta löv på baksidan. Så här mycket löv var det ungefär

DSC02027.JPG

Jättemycket löv tyckte jag. Då. Sedan gick det någon vecka och jag skulle cykla genom stadsparken för att ta mig hem efter jobbet. Där såg det ut så här

DSC02006.JPG

Där kan man snacka löv. Så där gnällde jag i onödan. Madre mia om jag skulle komma upp på morgonen och det såg ut så där i min trädgård då fick jag nog dåndimpen. Plus något att gnälla över. Ibland behöver man nog tänka sig för både en och två gånger innan man sätter igång gnällerimaskineriet. Löv vid löv och ingen ände men nog är det fantastiskt vackert med den riktigt gula lövmattan. Så länge den inte befinner sig på min lilla bakgård vill säga.

Här kommer några fler marknadsbilder från Westerqvarn.

Anna Pettersson , bolandets design hade med sig sina vackra ljus. Jag tror hon var nöjd med försäljningen för jag såg var och varannan besökare traska omkring med en liten ljuspåse i näven.

DSC02036.JPG

Ulla Hallén från Kolbäck som står bredvid mig på marknaden hade med sig nysydda dukar och grytlappar i lappteknik. Jag köpte någonting som ska ges bort i julklapp så det ska jag försöka att inte skriva om.

DSC02032.JPG

Den här latmasken låg utanför under en gran och jag vet inte riktigt vem som var säljare. Såg ut att sova gott trots blåst och kyla.

DSC02035.JPG

Sist ut blir Aud Henriksson med sina tovade vättar och tofflor. Ull är ett så fantastiskt fint material att arbeta i så ofta blir jag sur för att jag har min allergi. Skulle så gärna vilja prova på att göra vissa saker. Tur att inte alla kliar sig fördärvade av ull för då skulle det ju inte finnas så här fina saker till beskådan och köp.

DSC02040.JPG

DSC02039.JPG

Vardagslycka måste vi ju ha med också. Det är viktigt och får inte glömmas. När man  får ett stort paket av brevbäraren och precis just har slagit i diskvatten. Vad ska jag göra nu? Öppna paketet först och diska sedan eller tvärtom. Det är svåra beslut man har att handskas med mellan varven det förstår ni ju. Vad tror ni jag gjorde först?

DSC01980.JPG

Just det, jag öppnade givetvis paketet från C och under förtjusta pip bläddrade jag bland böckerna. Den som mot all förmodan gissade fel får ta hand om disken. Okey?

Jag hoppas ni alla har en kanonlördag…….med eller utan löv och spännande läsning.

Lilla snigel akta dig

Ja jag vet att jag tidigare haft ett inlägg med exakt samma namn. Det här handlar dock om en helt annan snigel. Så häng med här.

På jobbet har det ju varit ett kontorslandskap där det ploppat upp chefsrum och konferensrum i rader ungefär i mitten så landskapet har brutits. Det har inte räckt till för att minska störande ljud och andra störande moment. Så nu skulle det fixas och trixas så att vi alla skulle få lugn och ro. Jag har redan lugn och ro för jag tillhör de få som har eget rum så jag har liksom aldrig blivit störd. Dessutom hör jag ju så jädrans dåligt så det har väl också gjort att jag inte störs av människors prat och skratt vid fikarasterna.

Nåväl, det har byggts och rivits i en salig blandning och helt plötsligt satt det glasdörrar i varenda korridor. Dessutom sattes glasväggar upp här och där. Nu var det många som inte uppmärksammade de nya glasfenomenen utan traskade rakt in i dörrar och väggar med den påföljd att de tappade allt de hade i händerna typ dator och kaffemugg. Då fick företaget som satt upp glasdörrarna och väggarna sätta klisterlappar  mitt på rutorna så folk skulle se att där var en vägg/dörr (senare ska det komma frostade ränder som ska klistras på).  Det såg för eländigt trist ut med en stor klisterlapp där det stod Moelven på. Jag tog ner lappen och klippte ut lite hjärtan på fri hand och kompisen satte dit rosa fina hjärtan. Det såg lite roligare ut i alla fall.

När jag kom till jobbet morgonen därpå så hade någon annan roat sig med att fortsätta skojseriet och dörren såg ut så här

DSC01978.JPG

Vi skrattade alla gott åt detta. Visst är det gulligt. Lite dagisvarning kanske men det är väl som jag brukar säga ett riktigt vuxendagis. Tyvärr så tyckte inte alla att det var lika roligt som vi på avdelningen utan ett par dagar efteråt så var lappen borttagen av någon humorbefriad individ. Synd eftersom det är så jobbigt nu med uppsägningar och indragningar så vi hade behövt det här lilla fnissframkallande spektaklet för att få lite glädje.  Ja ja, hjärtana sitter i alla fall kvar men nog är det lite sorgligt att vissa har tappat humorn på väg upp i karriären.

Men här kommer i alla fall ett par vardagslyckor.

När jag släpade mig in på jobbet en morgon, trött och eländig så såg det ut så här på mitt skrivbord

DSC01991.JPG

Tre enorma äpplen låg och var så vackra. Himmel och plättar när jag åt upp ett av dem på kvällen så var jag proppmätt. Fick dela det i två delar för att kunna bita bitar av det. Så nu har jag äppelglädje ett bra tag.

DSC01962.JPG

Och som om det inte räckte med det så blev jag presentad av en annan kamrat. Fina J hade med sig osötat äppelmos som hans hustru gjort. Ena butten snaskade jag ur på rekordtid för det var så himla gott. När jag lämnade tillbaka den tomma asken så fick jag tre nya askar och den här gången var det mos blandat med kanel. Så himla gott.

Som en liten extrabonus…..eller det kanske är en vardagslycka i sig att slippa ha staketbrädor vinande om benen när man går eller cyklar. Här är det nya fina staketet som kom upp på nolltid efter att det gamla gett upp andan. Så nu cyklar och går man säkert igen.

DSC01976.JPG

Jag hoppas ni alla har en härlig lördag…….med eller utan sniglar i olika former.

Puh…….nu är det klart

Nu låter det som om jag har uträttat storverk men det har jag verkligen inte. Det går ju lite trögt i sirapstraskandet så egentligen är varje sak som blir uträttad mer än att andas, äta och jobba ett storverk i sig.

Jag har haft tyg legat länge och ett färdigsytt kuddfodral. Så storverket i det här är att jag skaffat en innerkudde och proppat i fodralet och sytt igen det med pyttestygn. Det ni. Den får följa med på marknad i november för jag har bestämt mig för att stå i Westerqvarn då.

dsc01947

Ett par små vardagslyckor ska jag också bjuda på. Den ena är den fantastiska starka och envisa lilla ros som mannen fick av sin vän A i våras. Den blommar igen nu och den här blomman är ännu större än den första. Den står så roligt till, en halvmeter ifrån grannens rosor som är ungefär en och en halv meter höga. Men den här lilla är en tuffing. Jag vill ju så gärna att den ska klara sig till nästa år men är inte helt hundra på hur jag ska fixa det.  Där den står brukar det bli upplogat mycket snö på vintern. Tror ni att jag kan sätta en uppochnedvänd kruka över den som skydd.

DSC01945.JPG

Ytterligare en vardagslycka är väl pelargonen som från början var stor, fet och hade absolut inte en enda blomma. Alla andras pelargoner blommade för fullt men inte min. Men sen……jösses! Den blommar så det står härliga till och blommorna är så tunga så de orkar inte stå upprätta utan lutar utåt. Den är grann den lilla tjockisen.

DSC01908.JPG

Vi har en härlig september med sol sol sol. Det har varit ett par mornar som termometern visat på bara sju grader men annars har det hållit sig runt 12-13 grader kl 6 på morgonen. Så en bättre första höstmånad än så här kan vi nog inte få här i Mälardalen.

Jag hoppas ni alla haft en riktigt fin helg…….med eller utan storverk och blomster.

Karlssons blandning

Här kommer ett par marknadsbilder till. Lisa Falk från Bromma hade gjutit figurer i betong. Dessa hade hon sedan snajdat ihop så det blev duktyngder. Jättesöta tycker jag.

DSC01879.JPG

Maj-Britt Staaf ifrån Katrineholm hade stickat kanonfina torgvantar med får på.

DSC01877.JPG

Ja och så var det vinsten ja. Dom har ju ett stort lotteri på den här marknaden och förra året så hade jag den stora turen (?) att vinna en jättedunk med spolarvätska. Det var väl inte en vinst som fick mig att hoppa jämfota precis. Men vinst är vinst och den gav jag bort till vännen A som kör mycket bil. På det sättet blev vi glada bägge två. Han för att han fick dunken och jag för att jag blev av med den. Tjolahopptjolahej!

Nåja, inte vis av skadan skevade jag iväg till lotteriet med en tjuga i näven även i år. Fem lotter. Vad tror ni att jag vann? Jojomen, en elastisk bogserlina i blått och vitt. Snorflott förstår ni. Bara det att jag har ju ingen bil. Kanske kunde jag ha hakat i den i bussen och åkt på träskorna till och från jobbet. Men nä. Jag gav den till min marknadskompis som bevisligen har en bil eftersom hon kört oss dit.

Nu tror ni väl att det bara finns bilgrejer i det där lotteriet men det är fel. Det finns hur mycket olika saker som helst. Jättefina grejer som man gärna vill ha och andra grejer som man inte vill ha men som man får.

Efter ett par timmar greppade jag en ny tjuga och tänkte att det vore väl självaste *** om jag inte skulle kunna få något vettigt på det förgrönade lotteriet. Då fick jag vinst på två av lotterna. Men jag fick inte hämta ut vinsten förrän marknaden var slut för det var fiiiiina vinster. Jorå. Så nu gick man i ett par timmar till och nästan tuggade upp armbågarna i nyfkenhet över  vad man hade vunnit. En ny bil kanske så jag hade något att fästa bogserlinan i? En helikoptertur i maskinen som stod utanför på gärdet? En fotvandring tillbaka till stan? Näää, titta här vad jag vann

DSC01880.JPG

En liten grön vas från Paradis på Öland och en sjöbod som man tydligen skulle ställa in en bag-in-box i.  Heja mig! Eller…….jaha vad ska jag göra med det här nu då? Ett visst värde fanns det väl i sakerna i alla fall för vasen går loss på ungefär 300 kronor och fiskeboden kostar 450:- hos tillverkaren (som är en hantverkare). Men det är ju lite klurigt det här. Grejer har ju inget värde om man inte har nytta eller glädje av dem. Då spelar pengavärdet ingen roll. Så egentligen….bästa vinsten idag var nog bogserlinan i alla fall för det visade sig att kompisen som har ny bil inte hade någon bogserlina. Så då steg värdet på den grejen.

En liten vardagslycka också. Mannen fick en liten pytteros av sin vän A när han var på besök tidigt i våras. Den var ju inte större än att den fick stå i en liten kaffekopp. När den såg ut att ha gett upp andan så planterade jag ut den torra lilla kvisten som fanns kvar. Titta här så glad den blev av den behandlingen

DSC01881.JPG

Den lilla torra kvisten älskade att stå mot husväggen. Den tackar så fint för att den slapp ut ur köket och mina ickegrönahänder och istället får stå i lugn och ro ute. Den har blivit tre gånger så stor, grön och frodig och ta mig rackarns så blommar den också. Jag hoppas den kommer att klara sig över vintern och komma igen nästa år. Det var ju en gåva från en kär person till mannen. Den har stort värde.

Jag hoppas ni har en härlig lördag…..med eller utan bogserlinor och gula minirosor.

 

Lite ditten och lite datten

När jag har handarbetat, stickat eller virkat då alltså så blir det ju trådändar och snuttar kvar när man avslutar ett arbete. Dessa trådar har jag nogsamt sparat för att kunna använda som stoppning om man t ex gör en virkad sittdyna eller som min vän B som stoppar alla små djur hon virkar fulla med garnändar. Då slipper man köpa stoppning och man använder verkligen varenda trådände.

Jag har ju haft burkar med trådändar som stått än här och en där men häromsisten gjorde jag slag i saken och röjde av en kökshylla och ställde alla burkarna i rad där. Lätt som en plätt då att se vad man har att tillgå i stoppningsväg och dessutom ser det lite kul ut. Tycker jag i alla fall. En del skulle förmodligen aldrig ens komma på tanken att ha sådant efter väggarna. Men jag som är lite hejsvejs gillar det här arrangemanget.

DSC01836.JPG

Jag lyckades stympa bilden så ni ser bara hälften av det som hänger under. Det är i alla fall saker som min pappa snidat. Det är en bred ”kniv” som jag använt när jag vävde band på bandvävstol. Men pappa sa att det var en smörkniv. Tänk så olika man kan uppfatta saker. Det andra är en skärbräda med en utsirad häst som handtag. Han var jätteduktig min pappa. Jag är glad att jag har så många saker kvar som han gjort. Hyllan som hela rasket står på/hänger i har min man gjort. Han var också en hejare på att fixa och dona och se till så mina idéer blev till verkliga ting.

Och nu är det väl dags för lite information om hur det förhåller sig med alla konstigheter i vår lilla stad. En del konstigheter har tillkommit och andra har upphört att vara konstiga.

Vi har ju ett sprillans nytt och svindyrt badhus som väl varit i bruk en eller två månader. Jorå var inte oroliga det finns bassänger och vatten i dom också. Det finns golv också. Dessa är de stora problemen. Tro det eller ej men golven blir så snorhala när det kommer vatten på dem så det går inte att gå ordentligt på dem. Många har ramlat och slagit i bakhuvudet och andra har ramlat framåt på gravidmagar. Personalen är skiträdd för att gå på eländet och det hela är precis som vanligt i Eskilstuna helt jädrans galet.

Nu påstår någon jeppe som varit med och upphandlat och planerat hela det här att de inom den gruppen minsann ”hade provgått sådana plattor” och då var de minsann inte hala trots att det var vatten på dem.  Eftersom jag inte använder mig av badhuset så kan jag inte lägga upp någon bild på eländet. Så därför får ni en bild på ett elände som jag har bild på.

DSC01854.JPG

Ja gott folk då var det dags för lite Fristadstorgsnytt igen. Här händer det grejer. En ca 10 cm bred och otroligt lång rostig metallist som ligger mellan plattorna och trädäcket har rest på sig ordentligt. Skruvarna har flugit all världens väg och listen är ungefär 10 cm ovanför marken. Den som har ansvaret för det här (dock inte samma lustigkurre som har ansvaret för att badhusgolvet inte går att gå på) yrar om solkurvor och annat hokuspokus.  Jag fick i alla fall in hela träskon under listen på morgonen när jag var där och fotade. Samtidigt undrade jag varför dom inte satt ut några varningskoner. Tid till det måste dom haft för det var på eftermiddagen/kvällen jag läste om det när på nättidningen.  Hoppas att ingen hann skaffa sig benbrott eller andra skador innan konerna kom på plats.

Men fontänen funkar. Jojomen. Sprutar vatten precis som den ska. Det bästa är att dom tagit bort färgerna som gjorde att fontänen såg ut som en korsning mellan ett flipperspel och ett tivoli. Nu är vatten fint och fontänigt, inte rött/grönt/blått/lila. Så det är väl en ljusglimt.

DSC01807.JPG

Dagens vardagslycka får vara de här omtankekorten jag fått av vännerna A och B. Jag som älskar katter. Korten ligger på bordet bredvid ljuset och gör mig glad varje gång jag sitter ner där.

DSC01851.JPG

Nu fick jag lite språkproblem här. Heter det konor eller koner? Heter det katter eller kattor? Nu är jag yr i mössan ordentligt.

Hoppas ni har en finfin torsdag……med eller utan språksvårigheter och solkurvor.

Tidigare äldre inlägg

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag