Några marknadsbilder

Hej hopp, här kommer några marknadsbilder som jag hade kvar sedan i somras. Det finns en tjej som heter Susanna som har Susannas Hemslöjd, Hammarby Storgård, Eskilstuna. Hon är en sådan som man kan kalla tusenkonstnär. Hon kan liksom allt. Vad man än sätter i händerna på henne kan hon göra något av bara hon får lite tid på sig.

Hon har det besvärligt med sjukdomar och annat och varje gång vi möts på marknader så känner jag en så stor beundran för en kvinna som trots stora svårigheter inte ger upp utan istället vänder på det och använder det svåra som en språngbräda.  Varje gång vi ses, vilket ju inte blir så ofta eftersom det bara är på vissa marknader så har hon tillverkat nya saker. Nu sist hade hon med sig vikingainspirerade smycken som var gjorda i ben, halsband med runor,  glas med jättefina graverade mönster och så sina saker i trådarbete. Här nedan ska ni få ett litet smakprov

DSC02596.JPG

DSC02597.JPG

DSC02598.JPG

När man står på marknad så är ju ”grannarna” viktiga. Det är viktigt att man går ihop och att man kan prata och skoja, hjälpa varandra då den ena behöver gå ifrån och på det hela taget trivas ihop trots att det bara är några timmar man ska dela plats. Fyra timmar kan bli ganska outhärdliga om man får stå bredvid någon surpuppa som knappt svarar när man försöker prata. Oftast har jag haft jättetur med grannarna och det är ju så man lär känna nya människor och hantverkare.  När vi stod i Näshulta så hade jag en jättehärlig dam till granne. Hon luktade gott också. Ja det luktade gott, riktigt gott vid hennes bord. Hon hade nämligen bakat. Massor av olika sorters bröd och kaffebröd och i små burkar låg det smakprover. Jag har aldrig sett så många olika smaker på skorpor förut. Jag tror hon hade sex olika och när hon kom hade hon massor av påsar. När hon åkte hem var det i stort sett tomt i alla hennes backar.  Jag handlade rågsiktskakor som var kanongoda att äta med smör och ost. Mums. Nu när jag ska presentera henne så har namnet fallit ur (teflon-)minnet. Som tur är så har jag i alla fall en bild på godsakerna

DSC02595.JPG Sist ut idag är Thures Snickarbod. Min pappa var en väldigt duktig hantverkare. Han snickrade och snidade och var en allkonstnär när det gällde trä. Förmodligen är det därför som jag dras till träarbeten på marknader. Jag lyfter, vrider, vänder, känner med händerna och luktar på träet. Trä är ett så levande material om det är omålat så man ser ådringar och kvistar. Ibland måste det till färg och annat för att det ska bli riktigt fint och ovanligt. Snickare Thure snickrar till grejer och hans hustru förskönar dem på sitt sätt. Titta bara på det underbara nyckelskåpet, vilket fantastiskt fin samarbete. Här kommer ett par bilder

DSC02592.JPG

DSC02593.JPG

Jag har ju varit på några små marknader i sommar och det har varit kul. Det känns  dock som om jag har en bit kvar innan jag är tillbaka till gamla Bibbi. Det är lite svårt med koncentrationen men jag hoppas det ger sig så småningom. Det är ju så himla kul att komma ut och träffa andra hantverkare som man bara träffar på marknader.  Jag skulle stått på Torshälla Marknad den här helgen tillsammans med min kompis men jag avbokade mitt bord. Kände att det skulle bli lite mycket med två dagar.  Istället har jag varit hemma med mitt och det har känts bra. Faktum är att när jag var hos Lilla Tanten i fredags så gjorde jag klart en trekantssjal i mohair som ska få följa med ut på marknad vid tillfälle. Så jag har nog smugit igång lite i alla fall. Men fort går det inte men det är väl strunt samma nu när jag är pensionist. Jag har all tid i världen.

Vardagslycka kan vara när en fin kamrat ringer på helt apropå och har med sig ett kort och en burk honung. Tack snälla T.

DSC02588.JPG

Idag är det söndag i den här första höstmånaden september. Utanför mitt fönster är det verkligen varierande väder. Ena stunden skiner solen och sedan vips är den borta. Det blåser lite lagom men det regnar i alla fall inte som det gjorde i natt. Så kan vi tala om vädret. Arma de människor som varit och är utsatta för orkanen Irma. Det är förfärligt hur vädret kan förstöra hela öar, hela små länder och döda människor och djur som inte har kunnat skydda sig. Igår hörde jag en mamma som hade blivit av med sin baby i stormen. Så otäckt och obarmhärtigt. Mina tankar går till alla dessa stackars människor och i mitt huvud funderar jag på vad man kan göra för att hjälpa. Vi lever rätt så skyddat här uppe i Norden och ska komma ihåg att vara tacksamma för det. Med tanke på klimatförändringarna så vet man ju inte hur vädret här uppe kommer att se ut framledes.  Men just nu kan jag njuta av solen korta stunder.

Jag hoppas ni alla har en finfin söndag……..med eller utan sol och honung.

Vi koncentrerar oss på vardagslyckan

Vi lever i en förfärlig uppförsbacke i vårt lilla hushåll. Men vi försöker båda två att koncentrera oss på det som är bra och fint istället för att fastna på allt som är dåligt och eländigt. Livet blir lite lättare då. Mannen är dessutom ingen dysterkvist och har aldrig varit. Nu ska jag dela med mig några av vardagslyckorna som getts oss. Vardagslyckor spar man som vackra pärlor i minnet sedan dom försvunnit ur tillvaron. I hjärtat finns de kvar som  något vackert och dyrbart.

Vardagslycka är när dottern kommer farande som ett jehu och har de första tussilagona i ett hårt grepp i handen. Precis som när man var barn. Då är det lycka att få våren inburen och parkerad i en vacker handmålad äggkopp.

DSC01732.JPG

Vardagslycka är också den fina bukett gula tulpaner som jag köpte för ett par dagar sedan. Jag har ju pengar kvar till blomster från C. De står på köksbordet och sprider ljus och glädje. Hopp om vår och värme.

Vardagslycka kan också vara när man låååångt efter påsk hittar ett påskägg på sin veranda då man kommer hem ifrån jobbet. Man öppnar ägget och i det ligger en lapp som säger att det finns mat att hämta lite längre bort i radhuslängan. Då hoppar man i träskorna igen och flänger iväg och får en stor påse med näring. Soppa, krutonger, plättar och blåbärssylt. Tack B och A för all omtanke.

Vardagslycka kan också vara när någon ringer på dörren och står med en hel flock nybakade kakor till oss.

DSC01738.JPG

En morgonlycka är att hitta ett kanonställe att parkera sitt blöta paraply på medan man väntar på bussen.

DSC01734.JPG

Arbetsvardagslycka är nog när man hittar ett stoooort paket inslaget i Star Wars-papper och med en lapp där det står ”Grattis på uppmuntra-Bibbi-dagen”. Man öppnar paketet och där ligger en tavla föreställande Jimi Hendrix. Min ungdoms idol. Två av mina manliga arbetskamrater har börjat färglägga enligt det här nya, målarböcker för vuxna. En av dem blev varse att jag verkligen gillade Jimi H och i hans block fanns en bild. Resultatet fick jag. Inramat och fint. Jag blev jätteglad. Så nu huserar jag i det lilla rummet tillsammans med min gamla idol. Jag funderar fortfarande på om inte gitarren uppfanns för att just Jimi skulle få hantera den.

DSC01728.JPG

Vardagslycka kan vara så många saker. Dagens lycka är att barnet och barnbarnet kommer och vi ska äta tillsammans. Senare kommer två av mannens spelkamrater och hälsar på helt kort.

Lycka är när man kan skratta tillsammans trots allt. Lycka är att få vara tillsammans. Lycka är varje dag man har tillsammans. Lycka är alla goda människor och krafter som vi har runt oss. Jag tänker på alla som inte har det så utan är ensamma, rädda och ledsna. Ingen skulle behöva ha det så. Men så ser det ut.

Jag hoppas ni alla har en bra lördag…….med fullt av små små vardagslyckor.

 

 

 

Karaktär?

Ibland ställs man inför diverse val. Eller rättare sagt det gör man ju hela tiden livet igenom fast man egentligen inte tänker på det. Igår  hade jag jämt göra med mina val och ändå var de av de enklare slagen.

Jag var ju med i en viktgrupp och gick ner en massa kilon. Glad och nöjd med det så började jag lite vartefter släppa på mina egna konstruerade regler. Ditten och datten åkte in i munnen och vips var man på väg tillbaka på den felaktiga vägen.

Igår stod valet mellan dessa

DSC01643.JPG

En näve tomater ur skålen som alltid står på köksbordet eller en bit av den nybakade kakan med röda vinbär.

Eller

DSC01644.JPG

En banan eller ostbågar.

Eftersom jag tydligen har karaktär i storlek med en silverfisk så åt jag bananen och ett par tomater men efter ett par timmar åt jag kakan och ostbågarna också. Nä nu måste jag skärpa mig om det ska bli någon slags jädrans ordning på mig och mitt ätande. Jag har ju ingen annan att skylla på heller för det är ju jag själv som väljer vad jag vill stoppa i mig. Men gott var det. Alltihop.

Något som det går bättre med är babyfilten i fyrtrådigt maskingarn. Där rör det på sig åt rätt håll hela tiden.

DSC01645.JPG

Idag är det söndag och solen har visat sig en mycket kort stund. Det har även hunnit ramla ner en handfull pyttesnöflagor. Dessa är dock borta igen och så även solen. Så nu är det bara den eviga blåsten som är kvar.

Glad och nöjd känner jag mig ändå och har en hel del idéer som jag ska skriva ner i min idébok. Jag har en sådan för annars glömmer jag bort alla fiffigheter (?) som jag kommer på  fram till eventuellt genomförande. Bra då att ha en liten bok där man kan gå in och titta ibland när man inte kommer på något att göra.

Jag hoppas ni alla har en härlig söndag…….med eller utan dålig karaktär.

Nu har jag fyndat nya skatter

I veckan tog jag en liten tur in till Pingstkyrkans loppis i stan. Jag hittade några böcker och när jag snokat runt ett bra tag så fick jag syn på en intressant påse.  Den innehöll 8 nystan av finaste mjukaste mohairgarn. Snabb som en jädra vessla röck jag åt mig påsen. Det kunde ju faktiskt vara så att det fanns någon annan presumtiv köpare i krokarna så då gäller det att säkra bytet blixtsnabbt.

DSC01267Precis som om det inte räckte med dessa åtta skatter som stuvades in i skattkammaren så tog jag cykeln till en loppis idag på förmiddagen. Jag behöver ju röra på mig och inte bara vara stilla så jag försöker endera ta en promenad, vilket är skittråkigt om man inte har något ärende, eller också ta en cykeltur på helgen. Jag har ju varit lite lat och bekväm tidigare och det har ju gjort att jag lagt på hullet och fått ett betongarsel som inte ville lyfta sig ur soffan. Men nu jädrars är man igång och far fram som en virvelvind. Eller i alla fall som en lättare vindpust. Eller nåt.

Ja visst ja, det var ju inte min lathet vi skulle ägna oss åt utan dagens loppisfynd.  Jag har en kompis som handlar med det mesta. Leksaker, skruvar och muttrar, böcker, tidningar, möbler, porslin och så det viktigaste, garn. Så jag var nere i hennes lilla butik och hon hade hur mycket garn som helst. Jag fastnade för lingarn i små rullar och ett gammalrosa virkgarn. Så det köpte jag.

DSC01266Lingarnet hade jag tänkt att sticka disktrasor av och ta med ut på marknad. Det rosa bomullsgarnet får nog bli lite mormorsrutor tillsammans med vitt garn. Då kan jag göra en liten filt till docksängen som jag köpte på loppis och har som ett projekt.

Något jag glömde ta kort på och som jag packat in i papper och påsar är fyra stycken små vaser. Jag besökte Lilla Tanten på sjukhemmet där hon är och på vägen dit så plockade jag lite blommor i en liten bukett. Men det visade sig att det var brist på små vaser hos personalen. Så när jag ändå var på loppisen så snokade jag upp fyra stycken jättefina mindre vaser och fick hela rasket för 25 kronor.  Det var jag mycket nöjd med och jag ska ta dessa med mig nästa gång jag besöker Lilla Tanten. Då ska jag ställa in dem i vas-skåpet så alla kan få nytta av dem.

Men nu har teflonminnet åter slagit till. Jag köpte ju för sjutton 12 jättestora bullar av en liten tant också. Jättestora fina vaniljbullar för 40:-. Mannen ska ju ha sina kompisar här på middag och bluegrasslirande på måndag och då kan det ju passa finfint med stora smaskiga bullar till kaffet.

Tänk så nöjd och tillfreds med sig själv och tillvaron man blir när man lyckas fynda. Man cyklar hem på fyrans växel och visar stolt och glad upp alla sina skatter inför en mycket imponerad man. Jo jo …..så ska en lördag se ut.

Jag hoppas ni alla har en riktigt fin lördag………….med eller utan loppisfynd.

Ett projekt…..kakor….och sniglar

När jag slirade omkring på områdets loppis häromsistens så hittade jag en docksäng som jag fattade tycke för. Jag fick en vision om hur jag skulle fixa en madrass, sy spets på lakansväg och virka en liten dockfilt. Självfallet skulle sängen hottas upp först. Den är röd och sliten med blommor målade på ena kortänden. Den är ihopsatt med stora bulliga skruvar som mannen ska byta ut mot nedsänkta skruvar. Det blir finare. Så detta får bli ett projekt. Tanken är väl att jag ska göra i ordning den här och sälja den som recycled.

DSC01232På den internationella matmarknaden bjöds ju inte bara på mat, tvål, blommor och porslin. Det fanns kakor också. Så jädra många vackra färgglada kakor. Jag köpte inte en endaste en utan nöjde mig med att titta och fotografera. Himmel och plättar så jag längtar till midsommarveckan då jag väger in mig för sista gången. Nu törs man ju knappt lukta på någon godsak för jag tror banne mig att jag går upp i vikt av det också. Eller också sväljer jag luft. Svårt är det i alla fall fast man sköter sig till punkt och pricka. Men en liten titt på godsakerna bjuder jag på här så håll andan så inte ni också ökar ett hekto.

DSC01231Lilla snigel akta dig, akta dig, akta dig, lilla snigel akta dig annars tar jag dig.

DSC01238Nu aktade de här sniglarna sig inte ett dugg så jag glufsade i mig hela gänget. Smarrigt. Mycket vitlök. Mums.  Mannen och jag blev bjudna på tvårätters middag i samband med en viss ceremoni. Allt var så trevligt ordnat och kändes så lagom. Dagen var glad och avspänd. Precis så som det ska vara. Det är fantastiskt när man har vänner som man kan känna sig fullständigt bekväm med i alla lägen. Så tack finaste A och B för en fantastiskt härlig dag tillsammans.

Nu får jag försöka återgå till arbetet. Vi håller på att röja ur ett utrymme som vi har under trappan. Det ska komma folk och installera en värmeväxlare i morgon. Så det ska vara renplockat under trappan. Jorå, det är lätt att säga. Men är man som mannen och jag två stycken storstilade hamstrar så innebär det att utrymmet är fullknökat med grejer. Bara bra-att-ha-grejer. Inte kan man göra sig av med sådant. Jösses amalia vi har hållit på hela förmiddagen och nu står alla grejer i köket istället. Med den påföljd att vi fick röja väg fram till bordet och fixa lite yta så att mannen skulle få plats att inta sin måltid.

I mitt nästa liv ska jag bli asket och leva minimalistiskt. Miniminimini-malistiskt.

Jag hoppas ni har en härlig söndag……..med eller utan röjning av förråd.

Omtanke och värme

Som ni vet sedan tidigare så har jag världens bästa grannar.  Härom sistens så plingade det på dörren och min närmaste granne A-M presentade mig med en alldeles rykande färsk limpa som hon bakat. Hon sa att det var som tack för att jag sopat och skottat åt dem. Men jisses, i alla år har hennes man hjälpt mig med skottning och sopning så enligt mitt sätt att se på det så är det bara att ge omtanken tillbaka. Hur härligt har det inte varit när man släpar sig hem från jobbet efter ett snöväder, pustande och stönande inombords för att man måste ge sig ut i snösvängen så fort man kommer hem, svängande runt garagelängan och upptäcka att världens bästa granne har skottat åt oss också.  Det är guld! Nu när han är lite tröttare så känns det så himla bra att kunna ge tillbaka för alla dessa gånger som han krattat manegen åt mig.  Men limpan skulle jag ha i alla fall sa A-M. God var den det kan jag lova. Full med nötter och frön och så hälsosam så det riktigt spratt om den redan i påsen.

DSC01082

Sedan hann det inte gå många dagar förrän det åter plingade på dörren och där stod A-M med ett stort garnnystan i en påse. Det var ett jättenystan av Big Verona som jag skulle ha till hjälpstickning sa hon. Det blir nog ett par yemenvästar av det nystanet. Jag tror det kommer att bli jättefina västar av det melerade garnet. Det är dessutom väldigt kul att sticka med självrandande garn. Man hinner liksom inte tröttna på färgen utan det kommer ju nytt hela tiden.

DSC01094

Ännu är inte dörrklockan utsliten trots att det igår eftermiddag plingade på dörren och våra andra grannar lite längre bort i längan kom farande som yrväder. Med sig hade dom kaffetermos och två fat med varma smörgåsar. Himmel och plättar så mysigt.  Dom vet att jag och mannen brukar dricka kaffe klockan 5 och nu skulle dom överraska, och det gjorde dom verkligen. Det är så himla härligt med lite extra guldkant var vardagen.  Dessutom trivs vi bra tillsammans och skrattar mycket då vi möts så det är kära möten varje gång. De är så lika oss i sitt sätt att vara och att se på tillvaron.  Givetvis har vi inte alltid samma åsikt om allt och det ska vi ju heller inte ha för då blir det ju ingen dynamik i diskussionerna. Men grundsynen på livet och levandet har vi gemensamt och det är bra. Tyvärr kan jag inte visa någon bild på smaskigheterna A och B dukade upp på vårt bord. Någon…..med andra ord jag…..glufsade i mig min ranson som om jag inte fått mat på hela dagen.  Och det var så himla gott. Men nästa gång ska jag skärpa mig och ta kort först och äta sedan.

Jag tänker ofta på och påminner mig själv ofta om att mannen och jag egentligen är otroligt priviligierade som har så fina vänner och grannar. Ibland när det är uppförsbacke så finns de där till hjälp. Det är något att vara tacksam för. Och det är vi.

Idag skiner solen här och det droppar från taken och mot kvällen har det bildats långa vackra istappar som man tyvärr måste knacka ner för att inte få i skallen när man ska in och ut ur garaget.

Jag hoppas ni alla har en härlig solig lördag………med eller utan istappar.

Piroger……mums

Det är ju mannen som sköter matlagningen i det här hushållet. Han tycker om att laga mat vilket jag inte gör så det har fallit sig naturligt att han fixar och trixar och är kökskonstnären i hushålleringen.  Nu har han snickrat till piroger åt oss. Det var många år sedan han gjorde piroger sist och då tyckte han att de blev små och fjuttiga för han använde sig av någon slags pirogutstansningsformar som han köpt. När han skred till verket denna gång använde han sig av en en plastburk som mått. Det funkade kanoners och pirogerna blev stora och fina.

DSC00909

Pirogerna i metallblecket till höger är mina. Japp, bara mina. De innehåller nämligen quorn istället för köttfärs för jag äter ju inte kött. Då har mannen varit listig nog att sätta en rund liten degplopp överst på mina piroger så att det inte ska gå att ta fel på dem. Listigt som sagt.

Här kommer receptet på den här pirogdegen:

200g smör/margarin

5 dl mjölk

50g jäst

1 tsk socker

1 1/2 tsk salt

13 dl vetemjöl (men ta mer om degen inte känns smidig och släpper  degbunkens kanter) och så någon dl utöver detta till utbakningen.

Smula ner jästen i en bunke.  Smält matfettet och tillsätt mjölken. Värm till fingervarmt och slå sedan lite över jästen och rör om tills den löst upp sig. Jag brukar annars använda saltet till att lösa upp jästen. Tycker det går smidigare. Då slår du bara allt salt över jästen och joxar runt med en sked. Då blir det rinnigt och klumpfritt.

Tillsätt sockret, saltet och det mesta av mjölet (utom det som ska vara till utbakningen). Jobba ihop degen och se till så att den är smidig och släpper kanterna på degbunken. Låt degen jäsa ca 40 minuter. Täck över med en handduk.

Dela degen i 24 bitar och kavla ut varje del till en ca 17 cm rundel.

Vispa upp ett ägg.

Lägg fyllningen i mitten på pirogen. Pensla kanterna runt om med ägg. Vik pirogen på mitten och stäng den genom att med gaffel trycka runt kanterna. Ägget fungerar som ”klister” och gör att pirogen inte öppnar sig under gräddningen.

Lägg pirogerna på bakplåtspapper så fastnar de inte på bakplåten. Pensla pirogerna med resten av ägget så blir de vackert gyllenbruna i ugnen.

Grädda pirogerna mitt i ugnen i ungefär 12 minuter i 225 graders värme.

Som fyllning kan man ju använda precis vad som helst egentligen.  I mannens är det tacokryddad köttfärs, spiskummin, vitlök, paprika och lök. Plus en massa kryddor. I mina är köttfärsen utbytt mot quorn.

En del använder ris och köttfärs som fyllning och andra lägger i skinka och ost. Möjligheterna är oändliga. Man får ta vad man haver.

Mannen fick lite deg över när fyllningen var slut och då kavlade jag ut hela det sjoket och lade på ett par olika ostar och tillslöt hela härligheten. Den såg ut som en calzone och smakade utmärkt gott på kvällskvisten. Då slipper man slänga överbliven deg.

Hoppas ni alla har en härlig lördag…….med eller utan pirogbak.

 

 

 

 

Tidigare äldre inlägg

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag