Jättebra och uruselt

Vi börjar med det som är jättebra. Barnbarnet. Igår var han här och förgyllde vår vardag. Han och morfar började med att åka till affären och där inhandla ingredienser till dagens middag. Barnbarnet fick bestämma vad han ville ha och det blev fjärilskotletter. Ha bankade kotletter och stekte, kryddade och fixade.

Eftersom jag inte äter kött så hade han även tänkt på mormor och köpt gurka, tomat och sallad. Det snitsade han ihop och detta var vad som stod serverat på min plats när jag kom hem

DSC01668.JPG

Milda Moses jag åt så jag nästan kände hur öronen och framtänderna växte oroväckande kaninaktigt. Men gott var det.

Efter en stunds middagsvila var det dags för mer jobb för den unge herrn. Det stod garnnystning på schemat. Det går jädrar i mig så det visslar om det. Resultatet av det arbetet ser ni här

DSC01669.JPG

Nu till det som verkligen är uruselt. Det är ju ett jädrans jamande om att vi ska ha ett kontantlöst samhälle och ändå tillverkas det nya pengar på löpande band. Nu ska vi ju också få tillbaka 2-kronan. Det har ju varit ett bra sparsätt för många att lägga småpengar i en burk eller sparbössa och tömma en gång per år. Så har vi gjort för vårt barnbarn. Men nu är det ju lögn i helsicke att bli av med mynten. Jag har ju inte för avsikt att skaffa mig ett kort i en bank som jag i övrigt inte använder bara för att få tillgång till en mynträknare som för in summan direkt på kontot .

Jag har haft Handelsbanken sedan jag började jobba och där har man kunnat sätta in mynt om de varit paketerade i rör. Men nu när jag var där tidigare i veckan så möttes jag av denna skylt

DSC01663.JPG

Vad ska vi med en massa nya mynt till när ingen vill hantera dem? För övrigt blir ju bankerna mer och mer kundovänliga. De vill helst inte ha in kunderna i banken utan allt ska skötas genom ett hål i väggen eller hemifrån.  Kontanter vill dom inte hantera p g a rånrisken. Men vi då…..vi små människor som ska stå ute i ur och skur och nervöst se oss över axeln när vi hämtar våra surt förvärvade pengar ur väggen. Där kan vi snacka rånrisk. Och alla gamla människor som är vana att kunna gå in på banken med sina ärenden dom får nu stå ute dom också. Skiträdda. Nä banker har blivit ett jädra sk*t. De tjänar enorma pengar på de pengar som vi är snälla och lånar ut åt dem. Men vi får minsann ingen ränta på att vi lånar ut pengar till banken men om du behöver låna pengar på banken då jädrars får du betala ränta.

Nä jag vill ha tillbaka tiden då banken var en riktig bank och då posten var en riktig fungerande post. Allting var inte bättre förr men väldigt mycket var det i alla fall.

Hoppas ni alla har en god torsdagskväll……med eller utan småpengar.

 

Men vart tog vintern vägen?

DSC01641.JPG

Fy farao så eländigt trist. På vintern ska det vara snö och kallt. Gnistrande vitt och hög klar luft. Men hur är det nu? Jo som en sunkig höstdag. Rått, blåsigt, blött och alldeles förfärligt trist och färglöst. Man fryser mer nu än när det är fem grader kallt och vacker vit snö. Apropå ingenting då, ni ser kaprifolen till höger. När är det dags att klippa ner den eller bara frisera den lite? Nu? Snart? Sen? Jag är AB Noll Koll när det gäller växtlighet faktiskt.

Mitt i allt det här höstlika så är det i alla fall en som står med ryggen rak och luvan nerdragen över öronen.

DSC01642.JPG

Den här tomten fick vi ju av våra vänner A och B långt före jul. Jag tyckte att den kan få stå på bänken utanför och titta in genom vårt köksfönster tills han helt tappat kläderna. Men ser ni det ser ut att dröja för han har bara tappat ett (1) endaste barr hittills. Dottern var här i söndags och då drog hon lite i barren och blev jätteförvånad över att det faktiskt var som jag sa. De sitter fast. Bergfast. Och inte kan man kasta en fullt frisk tomte på sophögen bara för att almanackan säger att julen ska ut. Ånej, den får allt stå och vakta huset tills han börjar frysa om ändan av barrbrist.

Är vädret eländigt så har man i alla fall ett kanonsäkert glädjekort att dra. Barnbarnet. Han har varit här och lagat mat några gånger nu och han tycker det är jättekul. Igår var det plättar som gällde och det var jättekul ända tills han brände sig. Före det var det pannbiffar och gången före det stekt lax. Det är lite kul med honom för han är både höger och vänsterhänt. Han skriver med höger, skär med höger, klipper med vänster och använder stekspaden med vänster hand.

DSC01617.JPG

Och så en liten uppdatering om Fristadstorget i vintertid. Igår, torsdag, var det ju blåsigt och dant kvart över sex på morgonen. Då såg det ut så här

DSC01640.JPG

Av någon underlig anledning så stod bägge varningspinnarna kvar. De var de enda som stått pall för blåsten. Den personen som lyckats få fast dem så duktigt borde anlitas att få fast den äkta halkmattan också. Jag tror han är rätt person för det arbetet. Förmodligen hade någon tröttnat på att hämta upp varningspinnarna ur betonggravarna på sidan om och i rena ilskan bankat fast dom i brädorna. Fortsättning följer förmodligen.

Idag har jag ledigt och håller på att koka ingefärasnaps. Den sätter sprutt (nåja) på mig varje morgon när jag tar mig en hutt.

Jag hoppas ni alla har en finfin fredag……….med eller utan ingefärasnaps.

Tiden bara ramlar iväg

Den 22 december gick jag på jul- och nyårsledighet. Jag tyckte att jag hade en hel evighet av lata dagar framför mig. Det hade jag. Men nu är de slut. I morgon ska jag börja jobba igen. Släpa mig upp i ottan och stövla iväg till bussen. Hur i jisses ska det gå till? Man kommer att se tröttare ut än när man gick på ledigheten. Jag har ju inte tid med det där heller för jag har ju så mycket stickning och virkning som är mycket roligare än att sitta och knappa siffror och vända på papper. Jag läste i någon blogg om arbetsångest och det är nog det rätta namnet på vad jag känner just nu.

Trots att jag varit ledig har jag vaknat hyfsat tidigt och varit ute och sopat snö de gånger det behövts. Vi sopar åt varandra här i längan.De som är piggast hjälper dem som är mindre piggelin.  Men i morse sov jag till halv tio och när jag vinglade ut på verandan så var det sopat och klart. Hela gården. Jisses nu har min vän och granne A varit igång tidigt tänkte jag.  Jag brukar försöka hålla jämn takt med honom för att han inte ska behöva göra allting själv men det är inte det lättaste ska ni veta. Han är uppe med tuppen, pigg och alert medan jag får tvinga mig upp och ut.

DSC01613.JPG

Inatt har det ramlat ner bra mycket snö och nu väntar vi på att det ska bli plogat framför garagen. Mannen ska nämligen åka och hämta det älskade barnbarnet idag. Barnbarnet och jag ska göra pannbiffar till lunch åt honom och morfadern. Jag tänkte att han ska få göra allting själv från grunden. Alltså börja med att hitta rätt i kokboken och följa grundreceptet och sedan trixa till pannbiffarna. Han ska ju få hemkunskap i skolan nu och det ser han fram emot för han gillar att laga mat. Så jag tänkte ge honom lite försprång genom att upplysa om kokbokens underbara värld.

Ullchocken från i förrgår har inte gett sig så nu får jag klia mig som bara attans. Men jag får väl skylla mig själv. Jag tänker på alla dem som avskyr akryl som pesten och tycker det är ett dåligt material. Vad skulle sådana som jag ha om inte det fanns? Ull är inte allena saliggörande för värmen. Akryl värmer lika bra men håller inte fukten borta lika bra som ull.  Tack och lov för bomull och akryl säger jag bara och kliar mig lite i armvecket.

Jag hoppas ni har en fin söndag…..med eller utan klierier eller kokböcker.

Nu är den över…….

……ja julaftonen alltså. Det mesta av julmaten är uppäten eller medsänd till dotter och barnbarn. Alla paket är öppnade och dottern blev glad över det mycket gröna brödfatet som barnbarnet målat

 

DSC01574.JPG

Mannen var nöjd med sin värmefilt och barnbarnet fick Zlatandeo. Själv fick jag bra böcker av barnbarnet som jag är jättesugen på att börja läsa.

Men nu när jag lidit mig igenom Askungen där de förbaskade mössen och fåglarna är så goda och söta så tårarna sprutar så är julen på något sätt slut. Det som kommer efter är bara lediga dagar utan några måsten eller planer.

Jag tittade faktiskt på gudstjänsten från Klara kyrka i Stockholm igår kväll. Jag vill gärna höra Julevangeliet varje jul för att påminna mig själv om varför man firar jul. Det är lite lätt att glömma det i all julhets som råder. Jag tycker mycket om Klara kyrka för de som arbetar där gör väldigt mycket för hemlösa och utsatta och har gjort så i många år. Straxt nedanför Klara kyrka ligger Klaragården och dit har jag varit många gånger med kläder och hygienartiklar. Det är ett litet ställe där ”nattarbetande” flickor kan få vila och ro i några timmar. Där kan de bli omsedda och få hjälp med olika kontakter. En fristad utan män.  Jag tror dock det finns manlig personal ibland men det är en annan sak.

Jag hoppas ni har en fin juldag………med eller utan Zlatandeo och värmefilt.

 

Födelsedag och ett paket till mig

För en tid sedan så fyllde det älskade barnbarnet år. Han är på väg att bli en riktigt stor kille nu, 12 år.  Jag försöker göra det lite speciellt för honom och då åker hawaiikransen fram (som vanligt) men nu toppade jag med att göra ett litet hjärta av godis i mitten av det stora hjärtat.

DSC01500.JPG

Världens finaste kille är inte så förtjust i tårta eller glasstårta så jag löste det på det här viset

DSC01501.JPG

För se munkar det gillar han det lilla livet och endast det bästa är gott nog åt det mest älskade barnbarnet. Ja må han leva……och fortsätta vara den varma omtänksamma vackra kille som han är nu.

En dag när jag kom hem sa mannen: -Du har fått paket. Har du skickat efter något?

Det hade jag inte men när jag kom in och såg paketet och läste avsändaren så blev jag glad och nyfiken. Paketet var från en vän som jag träffat via Sticka och Skicka. En fantastisk person och en källa till nya friska starka energier. Finaste C har ett hjärta av guld som dessutom är placerat på absolut rätt ställe.

DSC01531.JPG

Titta bara så fantastiskt mycket fint. Det var egentligen 1 bok till men den har jag börjat läsa så den ligger uppe i sovrummet. Dessutom var det ett paket träadresser till men dessa hade jag lagt ner i en av marknadslådorna. Nu ska jag fiffilura ut något som jag kan sticka eller virka och skicka till Manduar.  Jag hade bara läst En man som heter Ove och den boken hade jag lånat. Nu är jag jätteglad att jag har en egen. Ett par arbetskollegor hade läst boken och garvade rått och tyckte att Ove var för jädra rolig. Själv grät jag när jag läste boken för jag tyckte så förfärligt synd om Ove. Stackars man som helt tappat tryggheten i tillvaron. Men det slutade bra för Ove till slut och då blev man varm i hjärtat igen.

Kartongen som allt detta kom i var liten. Jätteliten. När jag skulle försöka packa ner allt i kartongen igen så var det stört omöjligt. Det bara gick inte och ändå tycker jag att jag är väldigt bra på att packa. Hur finaste C fick ner allt och fick igen kartongen utan att den var rund som en spärrballong det begriper jag inte.

Vi har aldrig träffats C och jag men har haft kontakt via bloggen och mail. Det är en vänskap som jag skattar högt. Jag är så otroligt lycklig över att ha så många goda och omtänksamma, kärleksfulla människor i mitt liv. Inte bara som grannar utan också ute i landet. Som finns där och som tänker som jag, som vågar vara medmänniskor.  Tack finaste C för din vänskap och för allt fint du skickat till mig, både nu och tidigare.

I nästa inlägg så kommer det en nyuppdatering angående vårt fantastiska torg. Här händer det saker må ni tro.

Jag hoppas att ni har en riktigt bra tisdag……med eller utan spännande paket.

 

Resultatet från betonggjutningen

Nu är det färdigbrunnet och bara att börja användas. Det här är vad barnbarnet och jag lyckades knåpa ihop när vi hade betonggjutardag på altanen.

DSC01366Två par gummistövlar som ska användas som dörrstoppar. Det är lite kul tycker jag. Jag gjuter i ett handtag av grovt snöre för att det ska vara lättare att flytta stövlarna för de är ju ganska tunga. De flesta som gjuter i stövlar skalar ju av gummistöveln när det brunnit klart och har betongstöveln kvar. Jag tycker det är roligt att ha gummistövlarna kvar. Det ser kul ut när de står på verandan och håller upp dörren.

Hjärtat gjorde barnbarnet till sin mamma och jag tror hon blir jätteglad för det. Den veckade ljushållaren är till för stora värmeljus och där har jag använt plasthöljet till ett uteljus som gjutform.

Men ska ni gjuta i betong så åk till någon byggfirma typ ByggMax och köp finbetong. 25 kilo kostar 35-40:-. På Panduro kostar 1 kilo det dubbla. Och det är så lite så det räcker inte till någonting tycker jag.

Hoppas ni har en varm och fin fredag……….med eller utan betongstövlar

Betongstövlar och pelargoner

Igår var det mycket älskade barnbarnet på besök. Han fick välja på lite olika aktiviteter, bland annat gå till skogen eller betonga. Han valde betongen så det var bara att sätta full fart. Fram med gjutformar och betong. Idag skulle vi gjuta dörrstoppar i gummistövlar. Tjolahopptjolahej. Den lille gossen rörde betong så det stod härliga till. Man märker att han blivit bra mycket starkare i armarna sedan förra sommaren. Nu fick han blanda vatten och betong själv och avgöra när det var lagom tjockt. Vi blandade inte i hinken idag eftersom det blir så rackarns tungt att röra runt utan istället använde vi en stor bunke och gjorde många satser.

DSC01361Himmel och plättar så många bunkar med cement han fick blanda. Men det gjorde han med friskt mod. Mina stövlar slukade rätt mycket betong trots att jag blandade i extra grus i botten. Barnbarnet hade bestämt sin gjutform som var ett hjärta som han skulle fylla med betong och sedan dekorera med redan gjutna småhjärtan. Det ska bli en present till mamma.

DSC01359Pelargoner. Undrar vad det är med pelargoner som gör att om man har en så vill man ha flera. Olika färger och olika sorter. För min del har glädjen med pelargoner kommit med åldern tror jag. Jag har aldrig varit särskilt intresserad tidigare men nu är pelargoner något som fyller mig med glädje. Jag tycker om de starka färgerna och den helt galna blomningen. Mina pelargoner får ingen näring och de står ute och de blommar så det står härliga till. Den här pelargonen köpte jag på torget när det var internationell matmarknad. Då var det ett gäng holländare som sålde blommor till bra pris så den fick följa med mig hem. Det har jag då inte ångrat.

DSC01358Den här pelargonen fick jag och mannen av våra vänner A och B i juni. Den blommar så lustigt, som en ring. Färgen är fantastisk och den ger så mycket glädje. Tillsammans med de andra pelargonerna lyser den upp altanen.

Jag har två pelargoner som är en gåva från våra vänner och dessa två skulle jag vilja få att ”övervintra”. Men jag har liksom ingen aning om hur. Är det någon av er som vet hur man klipper ner, hur mycket man ska klippa ner och allt annat som man behöver veta för att få dessa vackra blommor att överleva vintern.

Nu hoppas jag att ni alla har en kanononsdag i solskenet………med eller utan pelargoner och gummistövlar.

Tidigare äldre inlägg

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag