Barnbarnspyssel

Det mycket älskade barnbarnet pysslade ihop ett armband åt mig i de finaste färgerna han vet. Gult och ljusgrönt.  Det är lite kul att han gillar att pyssla men det har nog sin förklaring i att dottern alltid pysslat mycket. De gör presenter och julklappar som får ett större värde än det som köpts i en affär.

Det är också mysigt att sitta tillsammans runt bordet och pyssla. Ibland med likadana grejer och ibland med olika pyssel. Den här gången var det någon slags tunna pyttesmå gummiringar som fogades ihop av små barnfingrar till ett prima armband till mormor.

DSC00902

Jobbar man hårt så blir man ju givetvis hungrig som en varg. Då passade morfars piroger alldeles utmärkt som kvällsmat. Och om man riktigt försöker så går det ju faktiskt att pyssla och äta samtidigt. Det färdiga alstret blev så här

DSC00903

Det tjocka garnarmbandet har jag också fått av barnbarnet. Han gjorde det när han lärt sig göra snoddar på syslöjden. Jag är alltid noga med att använda det jag får av honom för jag är glad och stolt över hans presenter. Armbanden sitter på tills de faller i bitar. Jag har redan slitit ut ett garnsnoddsarmband som barnbarnet gjort.  Han gör dem med kärlek till sin mormor och jag tar emot dem med kärlek och bär dem med stolthet.

Hoppas ni alla har en vilsam och god lördag……….med eller utan nya armband.

Avslöjad

I kommentarsfältet för förra inlägget så insåg jag att jag förmodligen var avslöjad. Ja jag fyllde år igår 1 Maj. Jämnt. Men jag har inte firat min födelsedag med fest och glamour sedan jag fyllde 25 och gjorde det inte nu heller. Jag firade precis så som jag vill fira min dag. Lugnt och fint med min lilla familj. Inget ståhej och inga stora åthävor. Lagom. Mysigt. Tryggt.

Barnbarnet hade trätt halsband åt mig som jag givetvis tog på mig och hade på mig under middagen. Det är alltid roligt att få något som någon knåpat med själv.

DSC00802Mycket färger och många olika former och det tyckte han passade sin mormor finfint. Och det gjorde det verkligen. Jag ska nog ha det på mig till jobbet någon dag i nästa vecka.

Jag har otroligt besvärliga fötter och fotvården har varit min räddning när det har varit dags att ta på sig öppna skor. I år såg jag reklam på tv om en fotfil som drevs av batterier. Jag brukar aldrig nappa på reklamjox men det här verkade riktigt bra. Så jag var nog tillräckligt exalterad över de möjligheter till mjukhet som denna manick skulle kunna skänka mina tassar så mannen hade köpt en sådan åt mig i present.

DSC00804

För det mesta är saker och ting inte som de framställs i reklamen. Men den här fantastiska fotfilen håller sitt löfte. Jädrars, jag har inte haft så fina fötter sedan maj förra året. Jag firade genom att slänga alla mina vanliga fotfilar åt pepparn och sedan har jag filat för kung och fosterland. Mannen tyckte att jag borde ta det lugnt så jag inte skulle fila mig upp till knäskålarna. Men himlars så bra den var och så smidigt att bara med lätt hand föra den fram och tillbaka över hälen och undertassen. Istället för att ta i för liv och kniv med den eländiga manuella fotfilen.

Varma majhälsningar och tusen tack för grattisarna i kommentarsfältet hälsar den numera nyfilade tanten med hälar mjuka som lammungar.

 

Knappar och kapsyler

Min granne B som är en vanvettigt fiffig liten kvinna har kommit sig för med att göra ett armband av knappar och pärlor och ett halsband av kapsyler.

DSC00773

Armbandet har hon snitsat ihop med hjälp av vaxad lintråd och pärlemorknappar samt dekorerat med vackert lila pärlor.  Sedan har hon virkat in kapsyler och gjort ett halsband av. Det blev lite tyngd så det ligger fint och still när man sätter det på sig. Båda sakerna var present till barnbarnet. Sist jag var över till henne höll hon på att virka in nya kapsyler men den här gången i ett vackert glittrigt svart garn. Det blev kanonsnyggt. Varför kommer aldrig jag på sådana här fiffiga idéer?

Nä själv fortsätter jag att glo surt på min ”halvfärdighetshög” som någon inte lyckats förminska under den lediga veckan. Kan man skylla på att man har varit ute och krattat (30 min)? Eller att man har haft fullt sjå att cykla till Lidl (5 min)? Eller det bästa kanske är att erkänna att jag är lat och inte har någon styr på mig. Men jag har i alla fall inte påbörjat något nytt arbete. Är nog nästan i en liiiiiten handarbetssvacka just nu. Jag har massor med idéer men kraften räcker inte till.

Då är det en jädra tur att man har en granne som ligger i som en utter med virknål och stickor så jag åtminstone har något skojsigt att visa upp här.

Hoppas ni har en solig och fin skärtorsdag.

Läderremmar till armband

DSC00682

Jag har köpt hem läderremmar i olika färger och tjocklek. Den tjockaste är 2 mm. Jag tänkte att jag ska göra armband i samma stil som jag gjorde överlevnadsarmbandet i paracord. Jag tror det kan bli snyggt med tunna armband för tjejer. Nu vet jag inte om det funkar att knyta på samma sätt men jag tänker försöka.

Jag tittade på Panduro och där kostade 2 m tunt läderband 59:-. Lite dyrt tyckte jag.  Så kom det sig att jag snackade om det på jobbet och då var det en av mina arbetskamrater som hade ett ställe som hon handlade ifrån. Jag fick adressen och gick in och tittade. På den sidan kostade 2 m läderband 13:-. En jädra skillnad. Sedan var det fraktfritt över 50:-. Jag beställde och betalade in 65:- på fredagen och på måndagen hade jag paketet i min brevlåda. Helt suveränt.

Min kompis som gör smycken har varit inne och tittat och blev storögd över priserna på pärlor. Panduro tar ju hutlöst betalt för allt så vi brukar skicka efter ifrån Danmark. Men det här blir ju ännu billigare. Och snabbare.  Jag tycker absolut att ni ska gå in och ta er en titt på sidan för kanske finns det något också för er. Här är länken.

Skrin i trä och blomhalsband i pärlor

Tänkte visa några skrin som mannen C har tillverkat. Två olika storlekar på smyckesskrin och ett skrin för kortlekar.  Han har suttit hemma vid köksbordet med sina verktyg och doningar och grejat till dessa.  Någon gång ska jag kanske fota hela vårt köksbord för det är väldigt välanvänt hantverksmässigt.  De små pärlhalsbanden som ser ut som små blommor brukar jag sitta och trä mellan varven. Från början var de tänkta för barn men det är väldigt många vuxna som köpt till sig själva. Då lade jag till svart och silver och det är poppis.

DSC00400Det är kul att ha med lite av varje på marknaderna. Men ibland önskar man att precis allt tog slut så man någonsin fick börja om från början igen. Men det lär väl aldrig hända. Stickat ger jag ju bort till olika välgörenhetsinsamlingar när vintermarknaderna är över. Men resten samlas i lådor och skåp.  Det är i o f s bra att ha grejer tillgängliga när det kommer till att ge bort presenter t ex.

Man skulle ha en liiiiiten pyttebod på gården som man kunde använda som gårdsbutik. Det vore rackarns kul.  Är det någon av er som har en gårdsbutik?

Lovikkavantsörhängen

Jag har ju som ni alla vet världens bästa grannar i radhuset där jag huserar. Min granne B som för övrigt var den som presentade mig med de mest delikata landgångarna ”i-all-enkelhet” gav mig för en tid sedan ett par pyttesmå örhängen. De var små stickade lovikkavantar. Hur man kan sticka så smått det är för mig en gåta. Jag vill minnas att jag för många herrans år sedan gjorde i ordning en stickning åt en nalle och då använde jag mig av tandpetare när jag stickade. Men dessa små är stickade på tunna stickor enligt stickmästarinnan själv. Visst är dom fina

DSC00280

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag