Julmarknad i Westerqvarn

Ja mina damer och herrar, nu är det dags för tiden där julmarknaderna står som spön i backen. I år ska jag bara delta i en marknad och den har faktiskt redan gått av stapeln. Det var julmarknaden i Westerqvarn. Där står vi varje år för det är en så otroligt fin och härlig marknad. Här kommer lite bilder därifrån

Aud Henriksson hade som vanligt sina tovade väsen att visa upp. Den här är jag inte helt på det klara med om jag gillar eller inte. Lite ruggig faktiskt.

DSC02865.JPG

Men hon hade fina kransar också

DSC02864.JPG

Tyg & retur hade knåpat ihop dessa fantastiska ljusfat. Jag kände igen flera fat från min barndoms kalas. Jag blir så glad när någon tar till vara det gamla och gör fungerande saker av dem så de får leva vidare. Vårt kulturarv.

DSC02866.JPG

Bolandet Design var på plats med sina fantastiskt fina ljus. Oh så vackra de är. Det gör mig jätteglad att se att hon får sälja många ljus. Tänk att få ett så vackert ljus i present eller julklapp. Jag skulle då bli jätteglad. Men jag skulle nog ha det som prydnad bra länge innan jag nändes tända och elda upp det.

DSC02869.JPG

Hela hennes bord fyllt med ljus

DSC02871.JPG

Här ska ni få se den vackraste stjärtvärmaren jag sett. Helt fantastisk. Hjärtana fanns att få i vitt, grått eller svart. Se och njut av  Josefine från Köpings underbara sittunderlag. Tjejen är fårbonde och hantverkare. Syr vantar och allt möjligt av lammskinn.  Hon har Josefine Åhman djur o Allservice i Köping.

DSC02876.JPG

Systrarna G och E står en trappa upp och har många fina saker på sitt bord. Jag som vill att allt ska gå så fort skulle inte för liv och kniv kunna få ihop en så stor mängd vackra stickade barntröjor. Jag stickade två när dottern var liten, en till henne och en till hennes kompis. Sedan har jag aldrig mer stickat någon tröja. Det är ju dessutom 33 år sedan så det är väl tröjmeriter som jag inte kan skryta mer nu.  Jag besitter inte det tålamodet. Men här får ni ett litet smakprov på vad de har på sitt bord

DSC02859.JPG

DSC02860.JPG

Sist ut är Mia’s design & kuriosa. Hon har hur mycket roliga idéer som helst plus att hon är en härlig rolig person att språka med. Jag brukar alltid kila fram och titta vad hon har detta år innan alla kunder kommer. Hon brukar inte ha så värst mycket kvar på sin bardisk när det är hemdags. Jag blir jätteglad när jag ser att folk uppskattar det som någon har pillrat och jobbat med för att kunna sälja på marknad. Det ligger ju omsorg bakom varje liten grej man gör.Miasdesignkuriosa finns på facebook.

DSC02872.JPG

DSC02873.JPG

DSC02875.JPG

Jo förresten jag ska väl visa dotterns mössor som hon skickat med till marknaden. Jag vet inte riktigt hur hon bär sig åt men dom är virkade och vändbara. Randiga på ena sidan och rutiga på andra. Ni ser skillnaden på bilden. Ja jisses. Sålda blev de i alla fall. Bägge två.

DSC02799.JPG

Min vän B hade skickat med handledsvärmare i ull och ett par vackert gula små sockor. Handledsvärmarna såldes direkt så nu får kära B fixa nya till nästa höst- eller julmarknad.

DSC02804.JPG

Jag tycker det är en så rolig marknad och jag ser fram emot den varje år. Ser fram emot att få träffa de hantverkare som man bara träffar just där. Många är väldigt gamla och jag har alltid en liten klump i magen på vägen dit…..undrar om alla är med eller om någon gått bort. Vi som är kvar försöker att minnas de andra genom att varje år prata om dem och hur skoj vi haft tillsammans. Det känns viktigt.

Nu hoppas jag ni har en riktigt bra onsdagskväll…..med eller utan julmarknadsbestyr

 

Lustiga djur

Jag hade varit till affären och kom åkande i sakta mak på cykelbanan när det helt plötsligt dök upp ett rådjur från en av sidogatorna. Rådjuret gjorde sig absolut ingen brådska utan traskade över gatan och upp framför mig på cykelbanan, över gångbanan och in i en trädgård. Så här ser korsningen ut. Kortet dock taget vid ett senare tillfälle då jag hade jämt göra att hålla cykeln på rätt ställe samtidigt som jag glodde på rådjuret.

DSC02848.JPG

När jag kom fram till infarten till villan stannade jag och fick upp kameran samtidigt som jag lite hest pep……”men va f-n gör du här, du bor ju långt upp i skogen och det är skitfarligt att bara traska ut på gatan så där”. Som ni ser på bilden så glor rådjuret på mig och undrar vad jag pladdrar om. Men nog blir man snopen och ganska lång i syna’ när man måste bromsa in för att ett rådjur i sakta mak ska traska över cykelbanan.

DSC02806.JPG

En kille som är betydligt mer väluppfostrad är Murre som så fint slickar av besticket efter att ha fått mat upplagd på sin tallrik

DSC02672.JPG

Nu vet jag inte riktigt om det är fina manér att halsa men den gode Murre gillar att dricka direkt ur kranen

DSC02671.JPG

En annan katt är Volvokatten som bott ute vid Volvo i många år. Den får mat av killarna på fabriken och den är som något slags maskot som kommer och går. En morgon hade jag faktiskt sällskap av den lille gynnaren in på området. Förmodligen skulle han kolla om vi skötte oss nere på Reserven innan han traskade tillbaka till SE. Ni ska inte tro att han gick igenom de öppna dubbelgrindarna utan han gick före mig in och igenom vändkorset. Ja jädrars, han visste hur det går till. När det här kortet togs var jag på väg ut till bussen och katten låg mitt på gångvägen och filosoferade över livet och människorna. Jag småpratade lite med honom och då reste han sig och kom emot mig och ville bli kelad. Det blev han givetvis. Mycket. Svart som synden är han den lille rackaren så man ser inte ansiktet ordentligt. Men en raring är han.

DSC01987.JPG

Några ystra fålar som påminde om barndomens indianhästar stötte vi på min kamrat T och jag när vi var ute på lunchpromenad.  Trist att dom måste gå och vanka i leran istället för att få vara i grönskan på andra sidan staketet. Men det finns väl någon mening med det också även om jag inte förstår det.  Men visst är det ganska enkelt att tänka sig att det kommer en indian farande i sina moccasiner och kastar sig upp på närmsta häst och far iväg med vindens hastighet. Eller det kanske bara är jag som har vild fantasi.

DSC02769.JPG

Ett djur som i alla fall håller sig på sin plats och som inte gör något oväntat är den här katten som dottern har tillverkat för marknadsändamål.

DSC02805.JPG

Jag hoppas att ni alla har en riktigt fin måndag……med eller utan lustiga djur

 

Jag gillar hösten

Jag är förtjust i hösten. I det dunkla ljuset, alla fantastiska färger och att livet börjar gå lite mer långsamt. Alla trädgårds- och utemålningsmåsten är borta och återkommer först efter vinter- och vårvilan. Då kommer vi igen med nya krafter.

Något som är jättebra med hösten är att de dagar solen inte lyser så syns det inte hur skitiga fönstren är. Det är skönt för då kan man komma undan putsandet några dagar till. Eller snarare veckor (läs: egentligen månader).

En gul lite större ros i kruka som jag fick av vännerna A och B planterade jag ut i en s k rabatt jag har på baksidan. Idag är det den 14:e oktober och den är full av stora fina knoppar. Det är fantastiskt om den ska ge sig till att blomma i oktober.

 

DSC02792.JPG

Vid vårt sophus hittade jag de här svamparna som växte så fint tillsammans. Jag hoppade av cykeln och tog ett kort och det var nog bra att jag gjorde det för några timmar senare hade gårdskarlen varit framme med gräsklipparen så allt var borta. Men nog är det fantastiskt hur naturen kan fixa till vackra installationer bara sisådär. Många svampar e’re.

DSC02763.JPG

En liten kämpe är väl det här lilla blomstret som krånglat sig upp mellan husväggen och en spricka i asfalten utanför Lilla tantens äldreboende. En asfaltsblomma. Så fint.

DSC02771.JPG

Sist ut i höstens blomsterprakt blir den stora röda ros jag fick av min granne A-M. Jag klippte av stjälken nära blomman och lade den i en skål med vatten. Den klarade sig en och en halv vecka.

DSC02762.JPG

Min vän C frågade hur det var med vår svindyra fontän i år och här kan jag komma med lite nyheter. Den har ju sprutat vatten hyfsat länge men rätt som det var skulle den ju underhållas så man såg de två farbröderna i sin lilla båt guppa omkring om de inte joxade med fontänen. I vilket fall så har den inte sprutat vatten på ett bra tag. Tror jag inte i alla fall för jag har inte varit förbi på någon vecka.  Det ser så eländigt trist ut när den bara ligger där som ett stort plåtskrov som inte ens måsarna vill använda som sittplats längre.

DSC02791.JPG

Dottern har gjort ett par ugglor som ska få följa med ut på marknad i november. Man blir riktigt glad av dom här små figurerna. Hon är duktig med händerna min flicka.

DSC02798.JPG

Jag hoppas ni har en finfin solig lördag……med eller utan svampar och ugglor

 

Lättroad?

Ja jag säger då det. Man är nog bra lättroad om man nästan hoppar jämfota när man hittar det här i affären

DSC02736.JPG

Skräpet/skiten/soporna blir liksom mycket snitsigare och elegantare när man kan hiva iväg dem i en syrenlila sopsäck.  Det man spar ute i boden ser mycket gladare ut än det gjort med svarta sopsäckar.

Under åren har jag ju samlat in mycket kläder och förnödenheter till olika hjälpprojekt och då har jag ju använt mig av det som fanns. Svarta sopsäckar.  Radar man upp 40 sprängfyllda svarta sopsäckar på gården så ser det faktiskt lite dystert ut även om det är en jättepositiv grej. Hade dessa 40 säckar varit syrenlila istället så hade de ju lyst upp hela gården med sin inneboende värme. Så färger är faktiskt viktigt. De ger signaler och man associerar färger till olika saker. Så fram för ännu fler färger på sopsäckarna men just nu är jag lycklig över min glada rulle.

Nöjd och glad kan man ju också bli när man vid något tillfälle ber dottern att fixa till några fler par små babytossor inför stundande julmarknad.  Hon är ju rapp i fingrarna och sist vi sågs så hade hon med sig det här

DSC02735.JPG

Dessa tossor tillsammans med min vän B:s babysockor blir något som är jätteroligt att ha med på marknad. Sådant som jag inte mäktar med att göra själv. Då är det kanoners att ha andras dugliga händer att tillgå. Jipppiiiiii!

Jag hoppas ni alla har en bra torsdag…….med eller utan lila sopsäckar och babytossor.

 

Tiden ramlar iväg

Jösses så fort tiden går. Jag hinner inte riktigt med i svängarna. Fast det är nog en positiv grej det också att man har mycket att stå i så man inte bara blir sittande i sin ensamhet och rullar tummarna. Här rullas inga tummar ska ni veta. Inte om jag inte bestämmer mig för att lägga upp fötterna och placera händerna i rullningsläge på magen. Men det är ju en annan sak för då gör man det inte av leda utan för att vila.

Jag har inte tråkigt en endaste dag faktiskt. Jo korta stunder. Då när jag måste dammsuga t ex. Eller damma. Det är tråkigt och jag gnölar som en femåring för mig själv när jag blir tvungen att ta itu med eländet innan det blir en sanitär olägenhet av damm.  I veckan skulle jag ha besök av en tidigare arbetskollega och vi skulle äta lunch här. Då var jag ju liksom tvungen att dammsuga. I alla fall lite.  Usch jag skäms nästan för att erkänna det men jag är en fuskare av kolossalformat.  Jag gjorde det i alla fall och vi åt och hade det så trevligt. Hon hade med sig en påse fröknäcke som hon bakat men det får ni ingen bild på för det åt jag upp fortare än kvickt.

Så gott folk, förutom den eländiga dammsugningen och det trista dammandet har jag det så himla bra. Är lycklig inuti för att jag får vara här hemma med mitt.  Jag saknar givetvis mannen men det gör jag ju varje dag i olika sammanhang. Men var han än är så har han förmodligen min ljuva stämma ljudande i öronen för jag pratar med honom nästan hela tiden. Det är liksom en gammal vana och jag mår nog bra av det.  Han är nog här och hälsar på också skulle jag tro för ibland ramlar de mest osannolika saker ner på golvet och nu sist gick köksfläkten på när barnbarnet och jag satt och åt middag. Han höll sig för hjärtat och hade ögon stora som kastrullock. Vi hade precis pratat om morfar och om hans längtan efter honom. Ja så nog händer det saker i det här hemmet alltid.

Eftersom jag ligger vääääääldigt mycket efter med mitt bloggande så kommer det lite bilder från tidigare. En hel flock av vardagslyckor.  Här får ni t ex se vad jag fick av min dotter. Hon hade virkat mig en korg att ha min stickning i. Garnet hade hon köpt på Rusta och det var riktigt tjockt. Min fina duktiga, händiga dotter hon har sin hantverkarglädje kvar och det är kanoners.

DSC02187.JPG

Paket ramlar det in här ibland. Jag blir ju givetvis jätteglad varje gång men funderar så på vad jag kan göra tillbaka. Nåja det blir nog något framöver. Men här får man något för alla sinnen. Tack snälla fina C.

DSC02259.JPG

För att jag skulle få ändan ur vagnen och komma igång med sommaren så kom barnbarnet hit och tillsammans fixade vi altanen och spolade av golv och möbler. Kan tillägga att innan detta var färdigt så var även barnbarnet väl genomspolat. Jädrans kul att spruta vatten på någon. Skit samma att man är 63, barnungen i en vaknar direkt och jag jagar barnbarnet med slangen. Nåja jag fick tillbaka så vi var två stycken som iskalla och genomblöta fick gå in och byta kläder. Men skojsigt var det.

DSC02340.JPG

Trots att mormor betedde sig som en riktig huligan så hade det bästa barnbarnet i världen lust att laga mat åt oss båda. Lax i ugn med creme fraishe och fetaost. MUMS!

DSC02341.JPG

Sist men inte minst. Eller minst. Eller i alla fall pytteliten. Måste hyresgästen vara.  Vem tror ni bor här?

DSC02273.JPG

Jag hoppas ni har en härlig solig söndag……..med eller utan mystiska hyresgäster.

 

Hej…..är ni kvar?

Oj så länge sedan det var som jag bloggade. Det har varit lite lågt här ett tag och jag har haft jämt göra att hänga med. Det börjar ju närma sig årsdagen för mannens bortgång och jag antar att det är därför livet känns lite marigare än vanligt. Inte så att jag är helt under isen utan bara så att allt går väldigt mycket saktare och jag är ganska trött hela tiden.

Men nu ska vi ha det lite trevligt och skojsigt. Det är ju det den här bloggen är till för. Att roa både mig själv och er. Så nu sätter vi full fräs.

Först ut är världens kaxigaste hästsvans. Den tillhör en kollega till mig och varenda morgon jag ser henne och hon lyckats få till en tofs av sitt ganska korta hår så blir jag så himla glad. Ibland skrattar jag högt och jag talar alltid om för henne att hennes tofs är den härligaste och kaxigaste tofs som finns.Ibland är själva snodden längre än tofsen. Så jädrans härligt, roligt, häftigt.  När livet är lite tjorvigt så är det härligt att få småskratta och få upp mungiporna redan på morgonen. Så heja dig K, fortsätt vara den härliga roliga tjej du är.

DSC02135.JPG

Vår lilla granne Torshälla fyller 700 år i år och de tappra stick- och virkdamerna som håller till hos Avig & Rät i Torshälla har hjälpt till att hotta upp det lilla torget. Vad sägs om en soffa klädd med ullig stickad filt med tillhörande pilsnerflaska, kaviarmacka och kudde.

DSC02144.JPG

En del träd har blivit ”påklädda” och utsmyckade. Här vankas både blad, larver, sniglar och blommor på samma stam. Här har vi dock både kycklingar och andra saker. Tänk att man  på ett så enkelt sätt kan glädja så många. Ja, enkelt och enkelt.  Det kräver ju sin kvinna att få till alla dessa härliga roliga saker men vad jag menade är att man blir nästan gladare av det här än av ett konstverk för miljontals kronor som man inte förstår sig på.

DSC02141.JPG

Men Ebeling förstår man sig på. Här har den vackra Vattenbärerskan som står på Östra Torget i Torshälla fått sig ett par finfina benvärmare till 700-årsfirandet..

DSC02145.JPG

Hela detta inlägg är väl egentligen påfyllning av vardagslyckor. Man blir glad av dem.  Men jag har fullt med andra vardagslyckor att tänka på också. Stekt strömming med potatismos som mina vänner A och B bjudit på vid två tillfällen samt älsklingssoppan som jag fått glädjen att av hjärtans lust sleva i mig. Mums!

Jag hoppas ni alla har en finfin lördag…..helst med fullt av små vardagslyckor.

Jag blandar och ger

Från absolut barmark och cykelväder så ramlade det ner så mycket snö så man höll på att få dåndimpen. Dra på trissor så chockad man blev när man skulle försöka öppna ytterdörren på morgonen. Det var att ta i och fösa upp den. Tur man är stark som en oxe.  Men vackert var det ute. Som ett julkort.

DSC02101.JPG

Innan all denna snö trillade ner över mig så satt jag en lunch och väntade på bussen för att åka hem från jobbet. Mitt emot mig var träden så vackra mot himlen.

dsc02064

Nu var det ju ett tag sedan jag skrev något om vårt svinaktigt dyra eluppvärmda torg. Men nu ser ni kommer det här. Joråsåatt…….är det någon som vill slå ner ändan på någon av de eluppvärmda sofforna?

DSC02106.JPG

Eller med livet som insats försöka ta sig över det eluppvärmda torget? Hur kan det ens vara möjligt att betala för något som inte funkar. Någonsin. Jag blir så trött.

DSC02104.JPG

Nä nu får det inte bli alltför tjurigt så nu kommer några glädjande inslag i bloggandet. Dessa går under benämningen vardagslycka och är något som är värt mer än guld och gröna skogar. Det är något som sätter guldkant på tillvaron och som visar att man har människor omkring sig som tycker om och bryr sig om en. Vardagslycka är något som man får ta till sig, stort som smått och låta stanna i hjärtat som en stor värme.

Vardagslycka är när någon ringer på dörren och lämnar goda nybakade kakor. Tack snälla B för smasket.

DSC02068.JPG

Vardagslycka är också när dotter och barnbarn kommer hem till mig och lagar mat. Den här gången blev det pasta med currybearnaisesås och kyckling. Det var första gången de lagat mat tillsammans hemma hos mig. Det brukar ju vara barnbarnet som står för fiolerna annars. Gott var det och se så fint barnbarnet dekorerat kanten på min tallrik med små coctailtomater. En riktig festmåltid.

DSC02004.JPG

Vardagslycka är också när bästa R ringer på dörren och kommer med så fina gåvor till mig. Man blir glad i hela kroppen för jag vet hur noggrant han har valt. Vi fikade och hade väldigt mycket att diskutera. Tiden bara ramlar iväg och vi har jättemysigt tillsammans. Ljus och servetter är ju något som jag verkligen gillar och dessa var toppen. Tack fina R.

DSC02099.JPG

Sist ut av dagens vardagslyckor får vara dotterns julklapp till mig. En halskrage som förmodligen tål verklig extremkyla. Jag tog den på mig när jag skulle till Lilla Tanten igår när det var -12 grader. När jag efter tjugo minuter kommit ner till stan var jag tvungen att ta av mig den för jag höll på att få dåndimpen av värme. Kors i hela friden, jag har aldrig i hela livet haft något så varmt. Den gick dessutom att vika upp så den skyddade större delen av öronen också. En absolut kanonkrage. Tack älskade S för den värmen.

DSC02100.JPG

Nu hoppas jag att ni alla har en fin lördag……helst med fullt av vardagslyckor.

 

 

 

Tidigare äldre inlägg

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag