När många både kan och vill

Här i stan så har vi en liten butik som heter Kan & Vill. Den drivs av kommunen och de som producerar det som säljs där har alla någon form av funktionshinder. Detta hindrar då inte den stora arbetsglädje och fantasi som finns hos var och en och som liksom flödar över en när man öppnar dörren och stiger in.

DSC02166.JPG

Bakom butiken så ligger självaste tomteverkstaden om man så säger. Där händer det saker hela tiden. Där framställer duktiga medarbetare almanackor och funktionsbilder som används i olika gruppboenden och på andra ställen. Här får ni se ett litet exempel på vad de gör

DSC02164.JPG

Almanackorna är helt suveräna och jag gillar att det finns utrymme för ”hur mår jag idag”. Det finns dock vanliga almanackor utan de tre indelningarna.

DSC02168.JPG

Förut fanns det fullt med tjejer som satt och stickade, virkade och pysslade också men de har fått flytta till något annat ställe. Varför vet jag inte men så är det. En vävstol finns det i alla fall kvar.

Jag hade plockat i ordning massor av tyger som jag lämnade till min tidigare arbetskollega som är arbetsledare på Kan & Vill. Det var tjocka gardintyger och jeanstyg. Det behövdes mer tyg till att sy väskor av och jag hade ju massor av tyger bara liggande så det passade fint. Plockade även ihop lite pärlor, några stora snäckskal och några ulliga garnnystan.

Är ni i stan så ta och kila in och shoppa lite på Kan & Vill. Man hoppas ju att den lilla butiken får finnas kvar i evighet. Det måste ju för jisses finnas pengar till att synliggöra de allra tystaste också. De som finns där fast de inte hela tiden ropar högt om hur duktiga de är. De som är en tillgång och som man har så mycket att lära sig av. De som ibland ser på livet på ett annorlunda sätt än man gör själv. De som p g a handikapp kämpar hårt varje dag med sitt arbete. Våra medmänniskor. Jag hoppas butiken får finnas kvar. Länge.

Dagens vardagslycka är den rara buketten med blåbärsris som min goa granne A-M gav mig för ett bra tag sedan. Nu har den blommor och jag nästan väntar på att jag ska få skörda blåbär.

DSC02162.JPG

Jag hoppas ni alla har en finfin söndag……med eller utan blåbärsris.

 

 

 

 

Hej…..är ni kvar?

Oj så länge sedan det var som jag bloggade. Det har varit lite lågt här ett tag och jag har haft jämt göra att hänga med. Det börjar ju närma sig årsdagen för mannens bortgång och jag antar att det är därför livet känns lite marigare än vanligt. Inte så att jag är helt under isen utan bara så att allt går väldigt mycket saktare och jag är ganska trött hela tiden.

Men nu ska vi ha det lite trevligt och skojsigt. Det är ju det den här bloggen är till för. Att roa både mig själv och er. Så nu sätter vi full fräs.

Först ut är världens kaxigaste hästsvans. Den tillhör en kollega till mig och varenda morgon jag ser henne och hon lyckats få till en tofs av sitt ganska korta hår så blir jag så himla glad. Ibland skrattar jag högt och jag talar alltid om för henne att hennes tofs är den härligaste och kaxigaste tofs som finns.Ibland är själva snodden längre än tofsen. Så jädrans härligt, roligt, häftigt.  När livet är lite tjorvigt så är det härligt att få småskratta och få upp mungiporna redan på morgonen. Så heja dig K, fortsätt vara den härliga roliga tjej du är.

DSC02135.JPG

Vår lilla granne Torshälla fyller 700 år i år och de tappra stick- och virkdamerna som håller till hos Avig & Rät i Torshälla har hjälpt till att hotta upp det lilla torget. Vad sägs om en soffa klädd med ullig stickad filt med tillhörande pilsnerflaska, kaviarmacka och kudde.

DSC02144.JPG

En del träd har blivit ”påklädda” och utsmyckade. Här vankas både blad, larver, sniglar och blommor på samma stam. Här har vi dock både kycklingar och andra saker. Tänk att man  på ett så enkelt sätt kan glädja så många. Ja, enkelt och enkelt.  Det kräver ju sin kvinna att få till alla dessa härliga roliga saker men vad jag menade är att man blir nästan gladare av det här än av ett konstverk för miljontals kronor som man inte förstår sig på.

DSC02141.JPG

Men Ebeling förstår man sig på. Här har den vackra Vattenbärerskan som står på Östra Torget i Torshälla fått sig ett par finfina benvärmare till 700-årsfirandet..

DSC02145.JPG

Hela detta inlägg är väl egentligen påfyllning av vardagslyckor. Man blir glad av dem.  Men jag har fullt med andra vardagslyckor att tänka på också. Stekt strömming med potatismos som mina vänner A och B bjudit på vid två tillfällen samt älsklingssoppan som jag fått glädjen att av hjärtans lust sleva i mig. Mums!

Jag hoppas ni alla har en finfin lördag…..helst med fullt av små vardagslyckor.

Värme åt olika håll

DSC02066.JPG

När en vän hör av sig och behöver fjärrvärme till människor i nöd då är det bra att ha en fylld välgörenhetslåda eftersom det fortfarande går väldigt trögt med hantverkeriet.  Jag hade i alla fall lite smått och gott av olika slag att skicka till min vän C för vidare befordran. Nu ser man nästan botten på lådan så jag måste få upp farten lite igen. Jag har faktiskt stickat lite på bussen hem från jobbet vissa dagar. Har i alla fall med mig en liten stickning i väskan.

Av någon underlig anledning så skickar jag fortfarande med posten. Ja, eller som det nu heter, Postnord. Ett riktigt sunkigt och unket företag.  Jag skickar ofta kort och frankerar med brevporto. Då ska det levereras dagen därpå. Det händer aldrig numera. Förr funkade det kanoners. Nu kan det ta både tre och fyra dagar innan det kommer fram. Man betalar för A-post men får B-posthantering.  Det här paketet kom i alla fall fram i tid men tog god tid på sig.

C är en klok kvinna för hon skickar med Schenker. Det funkar fint och tänk så mycket fint och roligt ryms i ett paket från henne. Här ska ni se

DSC02123.JPG

Den underbara boken om Denis Mukwege ska jag spara på lite. F ö var det ju ett tv- program  om honom och Panzisjukhuset här om kvällen. En fantastisk medmänniska som försöker ”laga” trasiga kvinnor och barn. Jag skulle önska att det var hans tur att få fredspriset snart nog. Han har väl varit kandidat vid ett par tillfällen om jag inte minns fel.

Massor av böcker, en fin årsalmanacka från AFFC och en vacker tulpankasse.  Garn, servetter och etiketter, ja den goda C lyckas få ner så himla mycket i en liten kartong. Tror hon trollar faktiskt.  Kul med böckerna för C har fått mig att börja läsa författare som jag aldrig läst förut.

Så visst är väl det en form av vardagslycka åt två håll. Att ha möjlighet att skänka värme och att ha förmånen att få ta emot omtanke.

Jag hoppas ni har en kanonsöndag……med eller utan värmepaket

 

 

När hösten kommer är det viktigt med färger

Nu när det börjar mörkna allt tidigare och det är mörkt när man går på morgonen så är man i ett väldigt behov av sådant som piggar upp och får fart på glädjen i kroppen. Då är färger någonting som funkar fint för mig. Jag blir glad av färger och glädjen liksom studsar runt i kroppen. Så nu ska jag visa några av veckans glädjeämnen.

Vi kan börja med fontänen. När den var ny och fungerade så höll den på att göra mig vansinnig. Den ändrade färg fem sex gånger på någon minut och påminde om ett tivoli eller ett flipperspel. Sen kollapsade ju eländet turligt nog och när den sedan kom igång efter något år så har den sprutat bara vatten. Ingen färg. Jag har tyckt att det varit kanonfint. Men så var det en vän som bor i Boråstrakten som tipsade mig om att det faktiskt var färg på vattnet. Jag fattade ingenting. Jag cyklar ju förbi där i halvsjutaget varje morgon och hem varje lunch. Då har det inte varit någon färg. Ännu lustigare är ju egentligen att man ska få höra ifrån Borås hur det funkar med fontänen här.

Men nu har jag löst gåtan med det tror jag. För nu ser även jag att det är färg på vattnet. Nu när det är mörkt så har dom ändrat till färg. Tidigare hade dom säkert haft färg på vattnet under kvällen och natten bara. Då är ju inte jag ute och far så det hade jag missat.  Nu ser det ut så här på mornarna när jag cyklar förbi och jag blir jätteglad av det. Det är väldigt fint i höstmörkret. Dessutom flipperspelar inte färgerna utan det är en och samma färg. Tjusigt. Men under dagen återgår den till ”vanlig vattenfärg”.

DSC01972.JPG

På min cykelväg till och från bussen till jobbet så passerar jag ju över bron och vattnet vid fontänen. På ena sidan av bron är det en park och där i hörnet mellan cykelbanan och parken hittade jag den här trevliga stenhögen en dag. Tänk så enkelt det är att göra någon glad för nog drog jag på smilbanden när jag såg det här

DSC01973.JPG

Som mindre lustig bonus fick ni se skuggan av mig. Nog för att jag är lite rund och har volanger runt midjan men här ser det ut som om jag var iklädd ett mindre tvåmanstält. Hujedamej!

Min dotter är ju precis som jag lite lattjo. Skillnaden mellan henne och mig är dock att hon sprutar ur sig idéer som hon sedan omsätter i praktiken. Det gör ju inte jag, jag har massor av idéer men de stannar tyvärr oftast i idéstadiet. Hon vågar sig dock på allt möjligt medan jag storögt bara glor och beundrar. Här ska ni få se vad hon hittat på den här gången. Inte nog med att hon gjorde mastodontöverkastet av små mormorsrutor nu håller hon på med en långtröja i …….just det, mormorsrutor. Himmel och pannkaka vilket jobb. När jag frågade henne var hon fått mönstret ifrån så tittade hon frågande på mig och sa att inte hade hon något mönster utan hon provade sig fram. Sådan skulle man vara. Här kommer skapelsen, full av färg. Något som man blir riktigt glad av att se

DSC01969.JPG

Den är ju som sagt och synes inte klar än. Men det ska bli kul att se den färdig. Heja dig S! Den är ju gjord helt i restgarner så det är återvinning när det är som bäst.

Dagens vardagslycka får bli höstens sista blommor från min granne A-Ms land. Så fina och så färgglada. Zinnea tror jag bestämt att de hette de små glädjespridande växterna. Tack snälla A-M o I för all blomsterglädje jag fått under sommar och höst.

DSC01915.JPG

Nu hoppas jag att ni alla har en riktigt färglad lördag……med eller utan läskiga skuggor.

 

 

Karlssons blandning

Här kommer ett par marknadsbilder till. Lisa Falk från Bromma hade gjutit figurer i betong. Dessa hade hon sedan snajdat ihop så det blev duktyngder. Jättesöta tycker jag.

DSC01879.JPG

Maj-Britt Staaf ifrån Katrineholm hade stickat kanonfina torgvantar med får på.

DSC01877.JPG

Ja och så var det vinsten ja. Dom har ju ett stort lotteri på den här marknaden och förra året så hade jag den stora turen (?) att vinna en jättedunk med spolarvätska. Det var väl inte en vinst som fick mig att hoppa jämfota precis. Men vinst är vinst och den gav jag bort till vännen A som kör mycket bil. På det sättet blev vi glada bägge två. Han för att han fick dunken och jag för att jag blev av med den. Tjolahopptjolahej!

Nåja, inte vis av skadan skevade jag iväg till lotteriet med en tjuga i näven även i år. Fem lotter. Vad tror ni att jag vann? Jojomen, en elastisk bogserlina i blått och vitt. Snorflott förstår ni. Bara det att jag har ju ingen bil. Kanske kunde jag ha hakat i den i bussen och åkt på träskorna till och från jobbet. Men nä. Jag gav den till min marknadskompis som bevisligen har en bil eftersom hon kört oss dit.

Nu tror ni väl att det bara finns bilgrejer i det där lotteriet men det är fel. Det finns hur mycket olika saker som helst. Jättefina grejer som man gärna vill ha och andra grejer som man inte vill ha men som man får.

Efter ett par timmar greppade jag en ny tjuga och tänkte att det vore väl självaste *** om jag inte skulle kunna få något vettigt på det förgrönade lotteriet. Då fick jag vinst på två av lotterna. Men jag fick inte hämta ut vinsten förrän marknaden var slut för det var fiiiiina vinster. Jorå. Så nu gick man i ett par timmar till och nästan tuggade upp armbågarna i nyfkenhet över  vad man hade vunnit. En ny bil kanske så jag hade något att fästa bogserlinan i? En helikoptertur i maskinen som stod utanför på gärdet? En fotvandring tillbaka till stan? Näää, titta här vad jag vann

DSC01880.JPG

En liten grön vas från Paradis på Öland och en sjöbod som man tydligen skulle ställa in en bag-in-box i.  Heja mig! Eller…….jaha vad ska jag göra med det här nu då? Ett visst värde fanns det väl i sakerna i alla fall för vasen går loss på ungefär 300 kronor och fiskeboden kostar 450:- hos tillverkaren (som är en hantverkare). Men det är ju lite klurigt det här. Grejer har ju inget värde om man inte har nytta eller glädje av dem. Då spelar pengavärdet ingen roll. Så egentligen….bästa vinsten idag var nog bogserlinan i alla fall för det visade sig att kompisen som har ny bil inte hade någon bogserlina. Så då steg värdet på den grejen.

En liten vardagslycka också. Mannen fick en liten pytteros av sin vän A när han var på besök tidigt i våras. Den var ju inte större än att den fick stå i en liten kaffekopp. När den såg ut att ha gett upp andan så planterade jag ut den torra lilla kvisten som fanns kvar. Titta här så glad den blev av den behandlingen

DSC01881.JPG

Den lilla torra kvisten älskade att stå mot husväggen. Den tackar så fint för att den slapp ut ur köket och mina ickegrönahänder och istället får stå i lugn och ro ute. Den har blivit tre gånger så stor, grön och frodig och ta mig rackarns så blommar den också. Jag hoppas den kommer att klara sig över vintern och komma igen nästa år. Det var ju en gåva från en kär person till mannen. Den har stort värde.

Jag hoppas ni har en härlig lördag…..med eller utan bogserlinor och gula minirosor.

 

Lapptäcke av mormorsrutor

Eftersom jag inte har kommit igång med något eget hantverk så får jag rida på dotterns framgångsvågor. Hon har lyckats skapa ett fantastiskt lapptäcke av mormorsrutor. Bara restgarner alltihop. Det syns nog inte på bilden men vissa varv i en del rutor är virkade med pälsgarn. Det gav täcket liv och rörelse och ser kanonsnyggt ut. Ännu har hon en bit kvar innan det är dags att fästa trådar och fixa de sista varven runt om. Dessa varv ska hon göra enfärgade tror jag. Det ska bli kul att se när det är helt klart. Men jösses vilket arbete. Men hon har något som jag totalt saknar………..tålamod.

DSC01820.JPG

En som är väldigt intresserad av det mesta och som gärna vill vara med när virknålar och stickor rör på sig är den här lilla fröken

DSC01822.JPG

Får jag presentera lilla fröken Kajsa. Hon är pytteliten och jättesöt. Full av liv och rörelse. När jag blir pensionär ska jag skaffa mig katt igen. Mannen och jag hade kattor i trettio år så det känns lite ensamt utan. Men just nu vill jag inte skaffa någon för jag vill ju vara hemma med den i början.

Jag hoppas att ni har en fin fredagskväll……med eller utan lapptäcken och röda kattor.

Matmarknad och liten väska

Nu ligger jag lite efter med rapporteringen märker jag. Förra helgen så var det matmarknad här i vår lilla stad. Det brukar vara kul att vandra runt och smaka på något nytt. I år var jag inte alls sugen på att gå ner till stan men var så illa tvungen för jag skulle ju börja jobba på måndagen så jag behövde ladda busskortet. Så det var bara att klä på sig och cykla ner en sväng.

Jag gick bara en snabb sväng över torget och tog några kort så ni skulle få se lite av vad som fanns att tillgå.

DSC01780.JPG

Jag kan ju bara säga att jag absolut inte provade varken kamelburgare eller känguruburgare.  Men köerna till det matståndet var jättelånga så det var nog poppis i alla fall.

DSC01786.JPG

Den jättelika paellan som var färdig att börja stekas såg betydligt smarrigare ut. Mums.  Tänk så mycket god mat det finns. Nu var jag inte sugen på mat men jag gillade lukterna och det livliga ätandet och mumsandet som jag såg runt om mig.

DSC01784.JPG

Ville man inte äta och smaska så fanns det ett stort stånd som sålde engelskt porslin. Jag är barnsligt förtjust i de stora blommiga kopparna. De rosa. Jag skulle njuta väldans mycket av att dricka te ur en sådan. Däremot så skulle jag nog inte njuta lika mycket av att dricka ur en mugg med drottning Elisabet II.  Men det är roligt att se lite annat porslin än det man är van vid här.

DSC01785.JPG

Här fick jag vara glad att jag fick en bild innan allt var slut. Det franska ståndet med kakor och annat smask hade haft bråda tider för det var ju nästan inget kvar.

Holländska blommor i långa rader. Solen skiner och alla människor är glada. Det kan ju nästan inte bli bättre än så.

Dottern och barnbarnet var ner en sväng och smakade på lite olika godsaker. Dottern hade tillverkat en liten väska av en mormorsruta och fodrat med bomullstyg. Den lilla väskan hade hon under långtröjan. Perfekt. Det har ju varnats för fick- och väsktjuvar så det var kanoners att ha en liten platt väska med pengar, nycklar och telefon i.

DSC01776.JPG

Jag hoppas ni har en riktigt fin och varm tisdag…….med eller utan främmande mat.

Tidigare äldre inlägg

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag