När många både kan och vill

Här i stan så har vi en liten butik som heter Kan & Vill. Den drivs av kommunen och de som producerar det som säljs där har alla någon form av funktionshinder. Detta hindrar då inte den stora arbetsglädje och fantasi som finns hos var och en och som liksom flödar över en när man öppnar dörren och stiger in.

DSC02166.JPG

Bakom butiken så ligger självaste tomteverkstaden om man så säger. Där händer det saker hela tiden. Där framställer duktiga medarbetare almanackor och funktionsbilder som används i olika gruppboenden och på andra ställen. Här får ni se ett litet exempel på vad de gör

DSC02164.JPG

Almanackorna är helt suveräna och jag gillar att det finns utrymme för ”hur mår jag idag”. Det finns dock vanliga almanackor utan de tre indelningarna.

DSC02168.JPG

Förut fanns det fullt med tjejer som satt och stickade, virkade och pysslade också men de har fått flytta till något annat ställe. Varför vet jag inte men så är det. En vävstol finns det i alla fall kvar.

Jag hade plockat i ordning massor av tyger som jag lämnade till min tidigare arbetskollega som är arbetsledare på Kan & Vill. Det var tjocka gardintyger och jeanstyg. Det behövdes mer tyg till att sy väskor av och jag hade ju massor av tyger bara liggande så det passade fint. Plockade även ihop lite pärlor, några stora snäckskal och några ulliga garnnystan.

Är ni i stan så ta och kila in och shoppa lite på Kan & Vill. Man hoppas ju att den lilla butiken får finnas kvar i evighet. Det måste ju för jisses finnas pengar till att synliggöra de allra tystaste också. De som finns där fast de inte hela tiden ropar högt om hur duktiga de är. De som är en tillgång och som man har så mycket att lära sig av. De som ibland ser på livet på ett annorlunda sätt än man gör själv. De som p g a handikapp kämpar hårt varje dag med sitt arbete. Våra medmänniskor. Jag hoppas butiken får finnas kvar. Länge.

Dagens vardagslycka är den rara buketten med blåbärsris som min goa granne A-M gav mig för ett bra tag sedan. Nu har den blommor och jag nästan väntar på att jag ska få skörda blåbär.

DSC02162.JPG

Jag hoppas ni alla har en finfin söndag……med eller utan blåbärsris.

 

 

 

 

När hösten kommer är det viktigt med färger

Nu när det börjar mörkna allt tidigare och det är mörkt när man går på morgonen så är man i ett väldigt behov av sådant som piggar upp och får fart på glädjen i kroppen. Då är färger någonting som funkar fint för mig. Jag blir glad av färger och glädjen liksom studsar runt i kroppen. Så nu ska jag visa några av veckans glädjeämnen.

Vi kan börja med fontänen. När den var ny och fungerade så höll den på att göra mig vansinnig. Den ändrade färg fem sex gånger på någon minut och påminde om ett tivoli eller ett flipperspel. Sen kollapsade ju eländet turligt nog och när den sedan kom igång efter något år så har den sprutat bara vatten. Ingen färg. Jag har tyckt att det varit kanonfint. Men så var det en vän som bor i Boråstrakten som tipsade mig om att det faktiskt var färg på vattnet. Jag fattade ingenting. Jag cyklar ju förbi där i halvsjutaget varje morgon och hem varje lunch. Då har det inte varit någon färg. Ännu lustigare är ju egentligen att man ska få höra ifrån Borås hur det funkar med fontänen här.

Men nu har jag löst gåtan med det tror jag. För nu ser även jag att det är färg på vattnet. Nu när det är mörkt så har dom ändrat till färg. Tidigare hade dom säkert haft färg på vattnet under kvällen och natten bara. Då är ju inte jag ute och far så det hade jag missat.  Nu ser det ut så här på mornarna när jag cyklar förbi och jag blir jätteglad av det. Det är väldigt fint i höstmörkret. Dessutom flipperspelar inte färgerna utan det är en och samma färg. Tjusigt. Men under dagen återgår den till ”vanlig vattenfärg”.

DSC01972.JPG

På min cykelväg till och från bussen till jobbet så passerar jag ju över bron och vattnet vid fontänen. På ena sidan av bron är det en park och där i hörnet mellan cykelbanan och parken hittade jag den här trevliga stenhögen en dag. Tänk så enkelt det är att göra någon glad för nog drog jag på smilbanden när jag såg det här

DSC01973.JPG

Som mindre lustig bonus fick ni se skuggan av mig. Nog för att jag är lite rund och har volanger runt midjan men här ser det ut som om jag var iklädd ett mindre tvåmanstält. Hujedamej!

Min dotter är ju precis som jag lite lattjo. Skillnaden mellan henne och mig är dock att hon sprutar ur sig idéer som hon sedan omsätter i praktiken. Det gör ju inte jag, jag har massor av idéer men de stannar tyvärr oftast i idéstadiet. Hon vågar sig dock på allt möjligt medan jag storögt bara glor och beundrar. Här ska ni få se vad hon hittat på den här gången. Inte nog med att hon gjorde mastodontöverkastet av små mormorsrutor nu håller hon på med en långtröja i …….just det, mormorsrutor. Himmel och pannkaka vilket jobb. När jag frågade henne var hon fått mönstret ifrån så tittade hon frågande på mig och sa att inte hade hon något mönster utan hon provade sig fram. Sådan skulle man vara. Här kommer skapelsen, full av färg. Något som man blir riktigt glad av att se

DSC01969.JPG

Den är ju som sagt och synes inte klar än. Men det ska bli kul att se den färdig. Heja dig S! Den är ju gjord helt i restgarner så det är återvinning när det är som bäst.

Dagens vardagslycka får bli höstens sista blommor från min granne A-Ms land. Så fina och så färgglada. Zinnea tror jag bestämt att de hette de små glädjespridande växterna. Tack snälla A-M o I för all blomsterglädje jag fått under sommar och höst.

DSC01915.JPG

Nu hoppas jag att ni alla har en riktigt färglad lördag……med eller utan läskiga skuggor.

 

 

En tvålgömma

Små tvålar blir så eländigt svåra att hålla och få någon ordning på tycker jag. Därför tog jag helt sonika ett jutesnöre och virkade en liten tvålgömma. Virkade bara en lapp som jag vek dubbel och virkade ihop. Sedan trädde jag snöre runt kanten och slog knutar på ändarna. Sedan var det bara i med tvålbiten och dra ihop.

DSC01589.JPG

Jag tänkte att man kunde använda gömman som någon slags skrubb och få bort torra gamla hudrester. Det funkade tycker jag men jag ska ändå göra ytterligare en gömma, den här gången i fyrdubbelt lingarn. Jag är ute efter hårdrivning liksom. Men den här funkade och efter att jag använt den så hängde jag upp den på termostatens på elementet.

På det här sättet använder man all tvål och det är ju bara att stoppa i tvål vart efter i gömman. Det finns plats.  Nu är väl bilden på min gömma inte så där supersnygg som den borde vara när man visar upp den. Men som sagt det är en prototyp men väl fungerande. Så lycka till med era tvålgömmor.

Idag är det f ö 5 grader kallt, några cm snö och solen bara öser ner. Kan inte bli bättre. Det är kanoners.

Jag hoppas ni har en fin och solig måndag……med eller utan tvålrester.

En enkel pärlhage

Alla som pillrat med små små rocaillepärlor vet att dom far omkring som bara sjutton när man ska försöka få dem på nålen. Här kommer beskrivning på en enkel pärlhage som fungerar toppen tycker jag.

DSC01405Yttermåtten är 25×19 cm.  Träribborna runt är 1,5 cm.  Till botten behöver du 1 disktrasa av den ”luddiga sorten”, en bit skumgummi och  pappskiva.  Spika eller limma ihop ramen.  Ta disktrasan och lägg över pappskivan. Vänd sedan skivan och vik in den överblivna trasan, lägg skumgummit över och häfta fast bottenskivan med ramen med häftpistol. Voila….där har du en alldeles utmärkt pärlhage.

Skumgummit i botten gör att hagen inte glider runt om du har den i knät.

Jag hoppas ni alla har en ledig skön lördag………..med eller utan pärlor och hagar.

Mössor, tvättlappar och rynkiga knän

För ett bra tag sedan i våras så fick jag ett stort nystan Big Verona av min snälla granne A-M. Det har fått ligga till sig ett tag men sedan startade jag buss-stickandet igen. Så nu har jag 10 stycken mössor i varierande storlek klara. Hela högen ska skickas iväg till Slättmissionens Hjälpande Hand för vidare befordran världen.

DSC01250Jag tycker det är jättekul att sticka med självrandande garn. Då behöver man inte tänka på att byta färg utan stickar bara på i godan ro. Plus att man slipper fästa en jädrans massa trådar. Nu blir det bara två trådar och det passar mig kanoners.

Nu har jag startat ett arbete med att sticka tvättlappar i bomull. Jag fick två nystan i en vacker gul färg ifrån finaste C med posten. De har också fått ligga till sig men nu har dessa två nystan talat om att de vill bli tvättlappar. Inte nog med det. För evigheter sedan så hittade jag fem stora härvor likadant garn hos Röda Korset. Jag köpte hela rasket men har inte haft en susning om vad det passade till. Nu har jag vevat nystmaskinen så det rök om det och det resulterade i att två härvor blev snyggt och prydligt uppnystade.

DSC01251Om ni lägger märke till de mörkare plopparna mitt i nystanet så är det precis som det ska vara. Jag brukar knyta på en stump garn i avvikande färg i änden på garnet innan jag börjar nysta. På så sätt har jag bara att ta tag i det olikfärgade garnet och dra så får jag fram änden och kan börja sticka och ta garnet från innanmätet av nystanet. Ett litet bra tips.

Jag hoppas att C tycker det är ok att jag stickar tvättlappar av garnet hon skickade till mig. När jag gjort en hög lappar så ska jag skicka dessa till Aspeboda Foundation for Children.

Mönster till tvättlappar i bomullsgarn: lägg upp 3 maskor. Öka 1 maska i början på varje varv. Sticka till önskad storlek. Jag har börjat sticka ihop de två första maskorna på varje varv då arbetet mäter 18 cm. Jag använde lite grövre stickor för att det skulle bli luftigt.

Jag nystade ju så det rök om nystmaskinen. Inte nog med det jag tog och filade fötterna ute på altanen i en paus. Då rök det också. Så om ni händelsevis nåddes av ett mystiskt moln så kom det från mig.

När jag filade fötterna upptäckte jag att jag var rynkig på knäna. Visste faktiskt inte om att man kunde bli det. Hur ända in i baljan går det till. Det skinnet borde väl vara spänstigt och fint när man stolpar omkring på skånkerna hela tiden. När jag funderade över detta så lät mannen lite konstigt i sin solstol och undrade om det kunde bero på att jag knäskurat för mycket. Knäskurat? Jag? Näääääää, inte ens det kan jag skylla på.

Jag hoppas ni alla har en härlig solig tisdag……………med eller utan skrynkliga knän.

Nu tar jag mig en pruttare

DSC01121

Japp nu är det laddat för en arbetsdag. Frukostmackor och en banan åt mig och en påse smulat bröd till våra fåglar. Vi har nämligen 7 gråsparvar som vi matat sedan i somras. De är födda inne i väggen.  Hmmm……låter kanske märkligt men så här är det. Vi har ju en rökruta på baksidan av kontoret och där i ytterväggen finns tre sprickor. I dessa sprickor har det bott fåglar i åratal. I år blev det 7 ungar och dessa har stannat kvar.

Så varje morgon steppar jag ut med påsen i handen och är dom inte på plats så ropar jag ”var är alla mina pippisar”. Då flaxar det till runt öronen och dom kommer farande. Sedan mumsar dom små liven och efter det så är det förmodligen sovstund. Vi är två som matar pippisarna. En gubbe och jag. Det är så mysigt att ha dom där och så är det nästan som våra bebisar eftersom de är födda i väggen.

Men det viktigaste på bilden är ju innehållet i snapsglaset. Det är finemang att ta sig en pruttare på morgonen. Det gör väl alla. Eller? Nåja nu är det ju inte alkohol precis utan en riktig hälsosnaps.  Jag fick inspirationen till att koka ihop den här ingefärssnapsen här

Jag tycker faktiskt att jag blivit piggare av att ta den här god-morgon-snapsen några dagar och ska fortsätta med det.  Dessutom gillar jag ingefära så det är inte ett dugg plågsamt att svepa glaset. Tvärt om.

För att det inte ska bli alldeles för rart så ska ni få en bonusbild från vårt 64-miljonerstorg. Om inte dessa halkmattor får någon på fall så blir jag förvånad. Inte nog att det ser ut som skit det är riktigt farligt också.

DSC01114

Nu har kommunmupparna äntligen kommit på att det faktiskt behövs kanter runt bassängerna så nu ska det upp någon slags metallgaller. Det blir spännande att se hur det kommer att se ut. Fortsättning följer.

Jag hoppas ni haft en hyfsad tisdag………..med eller utan snapsar och snubbelmattor.

 

Pingviner av gamla glödlampor

Har ni gamla glödlampor som ligger och skräpar så kan ni göra som min grannes barnbarn Helen, tillverka söta pingviner med luvor. Perfekt att hänga i granen eller på annat fiffigt ställe. Nog är väl det här ett kanonfint återvinningssätt för gamla lampor.

DSC01059

Man blir jätteglad när ungdomar är kreativa och uppfinningsrika. Det bådar gott för framtiden. Jag fick en riktig Pingukänsla när jag fick dessa små pingviner i min hand. Men fram med er egen kreativitet nu gott folk. Nog skulle man väl kunna måla några glödlampor så de ser ut som t ex Mumintrollet. Fritt fram att skapa.

Hoppas att ni alla har en bra tisdag…………med eller utan pingviner.

Tidigare äldre inlägg

Bibbis design

Trådkonst, pärlhjärtan, blompinnar, akvarell, foto, natur och våra kungspudlar.

Ensamma Morsan

Att överleva en sparsam vardag

knappmakerskan

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Soanspysselblogg

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag

Kyrkkaffe

En blogg om hantverk, välgörenhet och livet dag för dag